Valdeltagande i riksdagsval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.
Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser
Källa:
SCB, Valstatistik
Uppgiftslämnare:
Statistiska centralbyrån
Nästa rapport:
2026
Scrolla i sidled för att se hela diagrammet
Valdeltagande i riksdagsval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.
Analys
I 2022 års riksdagsval var det 82,7 procent av de unga i åldern 18–24 år som valde att rösta. Det är en liten minskning jämfört med 2018 års riksdagsval då 85,8 procent valde att rösta. Sedan 2002 har däremot andelen unga som röstar ökat.
Det var en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet 2022, 85,3 respektive 80,2 procent. Skillnaden mellan könen har varit relativt konstant över tid.
Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i riksdagsvalet 2022, 86,2 respektive 59,5 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 70,3 till 59,5 procent mellen riksdagsvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland inrikes födda var andelen 88,6 procent bland tjejer och 84 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande andelar 63,3 procent bland tjejer och 56,2 procent bland killar.
Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i riksdagsvalet 2022, 88,5 respektive 63,5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 74,1 till 63,5 procent mellan riksdagsvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 90,6 procent bland tjejer och 86,5 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande andelar 67,8 procent bland tjejer och 59,4 procent bland killar.
Det var en marginellt större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i riksdagsvalet 2022, 82,7 respektive 82 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 85,3 procent bland tjejer och 80,2 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 85,3 procent bland kvinnor och 78,9 procent bland män.
Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i riksdagsvalet 2022, 86,7 respektive 82,7 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 85,3 procent bland tjejer och 80,2 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 87,9 procent bland kvinnor och 85,5 procent bland män.
För 2022 och 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.