Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16–24 år, 2007–2023. Procent.
Avser unga 16–29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (48 300 kronor 2022), haft studiemedel eller varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.
Källa:
Olika register som sammanställs av Statistiska Centralbyrån.
Uppgiftslämnare:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Nästa rapport:
jun-26
Scrolla i sidled för att se hela diagrammet
Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16–24 år, 2007–2023. Procent.
Analys
Andelen unga i åldern 16–24 år som varken arbetade eller studerade uppgick till 5,8 procent år 2023. Det är en liten ökning jämfört med 2022, då andelen var 5,5 procent.
Andelen som varken arbetade eller studerade var större bland killar än bland tjejer under 2023, 6,4 respektive 5,1 procent.
Andelen unga som varken arbetade eller studerade var större bland utrikes födda än bland inrikes födda under 2023, 9,9 respektive 4,7 procent. Bland inrikes födda var det en större andel killar än tjejer som varken arbetade eller studerade, 5,4 respektive 4,0 procent. Bland utrikes födda unga var skillnaden mellan könen däremot marginell, 10 procent bland killar och 9,8 procent bland tjejer.
År 2023 var andelen unga som varken arbetade eller studerade större i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 16–24 år, 10,8 respektive 5,8 procent. I båda åldersgrupperna var andelen som varken arbetade eller studerade högre bland män/killar än bland kvinnor/tjejer. I åldersgruppen 25–29 år var andelen 11 procent bland män och 10,6 procent bland kvinnor. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 6,4 procent bland killar och 5,1 procent bland tjejer.
För uppgifter år 2023 och framåt är en liten kontrollerad slumpmässig osäkerhet införd i samtliga uppgifter för att skydda enskilda personer från risken att röjas i statistiken. Den tillförda osäkerheten är liten, men påverkan är större för låga frekvenser än för höga. Det har betydelse även för andelar, som alltid bör tolkas med försiktighet när de är baserade på låga frekvenser. Förändringen gör att de redovisade totalerna inte alltid är lika med summan av deras redovisade delar. Om redovisade värden adderas för att skapa en ny total, så adderas även osäkerheten. Det finns därför risk för att den nya totalen innehåller större osäkerhet än vad som, enligt metoden, skulle ha tillförts ett enskilt statistikvärde. Osäkerheten är tillagd av SCB vid leverans av uppgifter till MUCF, du kan läsa mer om metoden Cell Key Method (CKM) på SCB:s webbplats. För åren 2015–2020 är gränspendlare till Norge, Finland och Danmark borträknade. Gränspendlare är personer som är folkbokförda i Sverige, men som arbetar i ett land som gränsar till Sverige. För åren 2007–2014 är enbart gränspendlare till Norge och Danmark borträknade. Det innebär att de kommuner som har många gränspendlare till Finland inte har fullt ut jämförbara siffror över hela tidsperioden.