Mer information om indikatorn

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18–24 år, 2002–2022. Procent

Valda i val till landstingsfullmäktige 2002–2022

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2027

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Antal valda i val till kommunfullmäktige.

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2027

Andel unga som valts in i riksdagen, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Antal valda i val till riksdagen 2002–2022

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2027

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigeval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Antal nominerade i val till kommunfullmäktige

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2027

Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16–24 år, 2007–2021. Procent

Avser unga 16-29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (47 600 kronor 2021), haft studiemedel eller varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

Källa:

Olika register som sammanställs av Statistiska Centralbyrån

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Nästa rapport:

Hösten 2024

Andel unga i åldern 16–24 år som känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2017–2023.

Andelen unga i åldern 16-24 år som uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i det egna bostadsområdet samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet.

Källa:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

hösten 2024

Andel unga 16-24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott, 2016–2022.

Andelen 16–24-åringar som uppger att de utsatts för sexualbrott.

Källa:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Hösten 2024

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel, 2016-2022.

Andelen 16-24-åringar som utsatts för misshandel.

Källa:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Hösten 2024

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2022.

Andelen unga i ålderna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån.

Källa:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Hösten 2024

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, 2016-2022.

Andelen 16–24-åringar som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri.

Källa:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Hösten 2024

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2022. Antal.

Antal lagföringsbeslut hos åklagare och domstol. Med lagföringsbeslut avses beslut (fällande domslut) i domstol (tingsrätt) mot en person, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

Källa:

Officiella kriminalstatistiken - personer lagförda för brott

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

September 2024

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2022. Antal per 100 000 individer.

Självmord ”Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling” (Säkra självmord). (ICD10 E-kod: X60-X84).

Källa:

Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare:

Socialstyrelsen

Nästa rapport:

Sep-24

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2022. Antal per 100 000 individer.

Självmord ”Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling” (Säkra självmord) och ”Dödsfall pga skadehändelse med oklar avsikt” (Osäkra självmord). (ICD10 E-kod: X60-X84, Y10-Y34).

Källa:

Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare:

Socialstyrelsen

Nästa rapport:

Sep-24

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2022. Antal per 100 000 invånare i gruppen.

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling. Yttre orsak enligt ICD10-kod: X60-X84. Här innefattas såväl självmordsförsök som andra självskadebeteenden som lett till inläggning på sjukhus.

Källa:

Socialstyrelsen, patientregistret

Uppgiftslämnare:

Socialstyrelsen

Nästa rapport:

September 2024

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2022. Antal per 100 000 individer.

Med dödligt våld avses här död till följd av "övergrepp av annan person" ICD10-kod: X85-Y09.

Källa:

Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik

Uppgiftslämnare:

Socialstyrelsen

Nästa rapport:

Sep-24

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2022.

Statistiken omfattar ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt enligt 4 kap. 1 § samt i förekommande fall 4 kap. 2 § i socialtjänstlagen (2001:453).

Källa:

Socialstyrelsen, registret över ekonomiskt bistånd

Uppgiftslämnare:

Socialstyrelsen

Nästa rapport:

Jun-24

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2022. Antal per 1 000 individer.

Andel ungas som varit placerad i vård utom hemmet (heldygnsvård) någon gång under året.

Källa:

Socialstyrelsen, Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga

Uppgiftslämnare:

Socialstyrelsen

Nästa rapport:

september/oktober 2024

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011–2022 Procent.

Andel studerande av befolkningen, 19–24 år, på grund- och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor. Inresande studenter är exkluderade.

Källa:

SCB, Registret över totalbefolkningen och Universitets- och högskoleregistret

Uppgiftslämnare:

SCB

Nästa rapport:

2024

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2026

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2026

Valdeltagande i riksdagsval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i olika åldersklasser

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2026

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011–2023 i procent.

Andel unga, 16–24 år, som har fått studiemedel utbetalt från CSN för eftergymnasiala studier utomlands under läsåret i förhållande till det totala antalet unga studerande som fått studiemedel för eftergymnasiala studier.

Källa:

CSN:s officiella statistik

Uppgiftslämnare:

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Nästa rapport:

November 2024

Antal unga 18–24 år som ansökt om skuldsanering, 2018 till 2023.

Antal unga som ansökt om skuldsanering hos Kronofogden

Källa:

Data är hämtat från uppföljningsverktyget QlikSkusan

Uppgiftslämnare:

Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport:

2025

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18–24 år, 2012–2022. Antal.

Antal fysiska personer, mellan 18-29 år, som var svarande i en eller flera under året inkomna ansökningar om betalningsföreläggande (ej handräckning eller betalningsfastställelse i pant).

Källa:

Statistikrapporteringssystem. QlikSara. Ursprungskälla verksamhetssystemet SARA.

Uppgiftslämnare:

Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport:

2024

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20–24 år, 2008–2022. Procent.

Andelen personer som svarat att de äger sin bostad på frågan "Äger eller hyr du/ni bostaden eller är det en bostadsrätt?".

Källa:

Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2024

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20–24 år, 2008–2022. Procent.

Andelen personer som svarat att de hyr sin bostad på frågan "Äger eller hyr du/ni bostaden eller är det en bostadsrätt?".

Källa:

Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2024

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20–29 år, 2008–2022. Procent.

Andelen personer som svarat att de bor i en bostadsrätt på frågan "Äger eller hyr du/ni bostaden eller är det en bostadsrätt?".

Källa:

Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2024

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007–2021. Procent.

Andel av de sysselsatta som upplever för litet inflytande i arbetet. Personerna som fått enkäten har fått en fråga med en femgradig skala som går från "för litet inflytande" till "för stort inflytande". De två alternativ som ligger närmast "för litet inflytande" har summerats.

Källa:

Arbetsmiljöenkäten, en tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

Uppgiftslämnare:

SCB genom Arbetsmiljöverket

Nästa rapport:

2024

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16–24 år, 2008–2022. Procent.

Har svarat ja på frågan "Har du besvär av ängslan, oro eller ångest?".

Källa:

Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport:

2024

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012–2022.

Antal personer som har skuld för indrivning i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister.

Källa:

Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare:

Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport:

Mars 2024

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012–2023.

Antal unga som haft inkommen ansökan om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Detta innebär att de blivit hotade av vräkning.

Källa:

Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare:

Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport:

Mars 2025

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012–2023.

Antal unga, 18–24 år, som varit föremål för verkställd vräkning.

Källa:

Uppföljningsverktyget WinIT

Uppgiftslämnare:

Kronofogdemyndigheten

Nästa rapport:

Mars 2025

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20–24 år, 2008–2022. Procent.

Andelen unga i åldern 20‒24 år som angett att de bor hemma med sina föräldrar.

Källa:

Statistiska centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

April 2024

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16‒24 år, 2008‒2022. Procent.

Har svarat ja på frågan" Är du medlem i något politiskt parti?".

Källa:

Statistiska centralbyrån (SCB), Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC).

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport:

Maj 2024

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013‒2020. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar med studielån och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa:

Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare:

Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport:

November 2024 preliminärt

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013‒2022. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar med studielån, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa:

Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare:

Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport:

november 2023 preliminärt

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013‒2020. Procent.

Andelen som anser att studiemedlet täcker 100 procent eller mer av levnadskostnaderna. Den studerande har i enkäten svarat att denne studerar med studielån, och har besvarat frågan om studiestödets tillräcklighet.

Källa:

Undersökning av studerandes sociala och ekonomiska situation

Uppgiftslämnare:

Centrala studiestödsnämnden

Nästa rapport:

Tidigast nov-24

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20–24 år. 2011–2022. Procent.

Med låg ekonomisk standard avses en person som bor i ett hushåll som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

Källa:

SCB, Registret över inkomster och skatter

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

Feb-25

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2022. Procent.

Andel unga, 16–24 år, som inte studerar och inte har fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning. Även om det inte finns gymnasieutbildningar som är 2-åriga så räknas personer som inte fullföljt gymnasiet men som har gått två år i gymnasiet till denna nivå i Utbildningsregistret som underlaget bland annat hämtas från.

Källa:

Utbildningsregistret (UREG) och Registret personer i utbildning (RPU)

Uppgiftslämnare:

SCB

Nästa rapport:

Feb-25

Jämförbar statistik från EU: EUROSTAT

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande program och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år 2011-2018. Procent.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande program och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år.

Källa:

Skolverket

Uppgiftslämnare:

Skolverket

Nästa rapport:

Feb-24

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2021/22. Procent.

Andel avgångselever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola

Källa:

Skolverkets register över elever som avslutat gymnasieskolan vårterminen varje år.

Uppgiftslämnare:

Skolverket

Nästa rapport:

Mar-24

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2021/22. Procent.

Sedan våren 2011 presenteras behöriga till gymnasiet som att vara behörig till yrkesprogram. Det innebär att ha godkänt betyg A-E i minst 8 ämnen varav tre av dem är matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk. De flesta elever som är behöriga till yrkesprogram är även behöriga till högskoleförberedande program, som kräver godkänt betyg i minst 12 ämnen.

Källa:

Skolverkets officiella statistik

Uppgiftslämnare:

Skolverket

Nästa rapport:

2023 mar

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2022. Promille.

Behandlande läkare är skyldiga att rapportera in alla fall av klamydia, eftersom det är en smittspårningspliktig sjukdom.

Källa:

Antal rapporterade fall hämtad från SmiNet-registret. Population hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB).

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

Mar-24

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2011–2021. Procent.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2011–2021. Procent.

Källa:

SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

Uppgiftslämnare:

SCB

Nästa rapport:

Dec-23

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011–2023. Procent.

Avser andel av samtliga som lämnat program med aktivitetsstöd till arbete eller reguljär utbildning.

Källa:

Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare:

Arbetsförmedlingen

Nästa rapport:

Januari 2025

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. 2011–2023. Antal dagar.

Mediantiden i arbetslöshet är det antal dagar som delar materialet i två lika stora delar.

Källa:

Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare:

Arbetsförmedlingen

Nästa rapport:

Januari 2025

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011–2023. Procent

Avser hos Arbetsförmedlingen inskrivna arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Källa:

Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare:

Arbetsförmedlingen

Nästa rapport:

Januari 2025

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011–2023. Procent.

Andel av registerbaserad arbetskraft. Med registerbaserad arbetskraft menas antalet förvärvsarbetande i nattbefolkningen (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik) adderat med antalet öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen samt antalet personer i program med aktivitetsstöd.

Källa:

Arbetsförmedlingens registerdatabas

Uppgiftslämnare:

Arbetsförmedlingen

Nästa rapport:

Januari 2025

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2022. Procent.

Andelen unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra.

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

December 2024

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010–2022. Procent.

Andel unga årskurs 2 på gymnasiet som använt narkotika de senaste 12 månaderna.

Källa:

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), rikstäckande årlig enkätundersökning "Skolelevers drogvanor"

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

Dec-24

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010–2022. Procent.

Andel unga med riskbruk av alkohol enligt AUDIT-C; en kortversion av AUDIT-10 och innehåller tre frågor: (1) hur ofta man dricker, (2) hur många glas en typisk dryckesdag och (3) hur ofta minst 6 glas. Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och gränsen för riskabla alkoholvanor ska för indikatorn sättas till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män.

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

december 2024

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16–24 år, 2016–2022. Procent.

Andel som sitter still minst tio timmar per dygn (exklusive sömn).

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

Dec-24

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2022. Procent.

Andel unga som röker dagligen.

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

Dec-24

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2022. Procent.

Andel unga som snusar dagligen.

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

Dec-23

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010–2022. Procent.

Andel unga med ett BMI på 30 eller mer (fetma).

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

december 2023

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014–2022. Procent.

Riskabla spelvanor beräknas genom ett summaindex utifrån fyra delfrågor. Det första svarsalternativet ’Aldrig’ ger värdet 0, det andra ’Ibland’ ger värdet 1, det tredje ’Ofta’ ger värdet 2 och det fjärde alternativet ’Nästan alltid’ ger värdet 3. Maximal poäng på summan de fyra frågorna blir därmed 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Källa:

Nationella folkhälsoenkäten ’Hälsa på lika villkor’ - Nationella urvalet + Landstingens tilläggsurval

Uppgiftslämnare:

Folkhälsomyndigheten

Nästa rapport:

Dec-23

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa:

Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Nov-24

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa:

Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Nov-24

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för minst en stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa:

Skolundersökningen om brott

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet, Brå

Nästa rapport:

Nov-24

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna.

Källa:

Skolundersökningen om brott, Brå

Uppgiftslämnare:

Brottsförebyggande rådet

Nästa rapport:

Nov-24

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje varje vecka, 16-25 år, 2009-2021. Procent.

Andelen som svarat "Är ute i naturen/fiskar/jagar/ (odlar/vandrar/seglar/åker båt)" på frågan "Ungefär hur ofta gör du följande saker på din fritid?".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Hur ofta gör du följande saker på din fritid?", med svarsalternativet "Läser böcker (även surfplatta)".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Svarat "Idrottar/motionerar i klubb eller förening" minst varje vecka på frågan "Ungefär hur ofta gör du följande saker på din fritid?"

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Svarat "Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening" minst varje vecka på frågan "Ungefär hur ofta gör du följande saker på din fritid?"

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

MUCF

Nästa rapport:

2024

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Ungefär hur ofta gör du följande saker på din fritid?". I svarsalternativen kan man ange hur ofta man idrottar i en förening/klubb, eller utanför en förening/klubb. Här har vi lagt ihop de som idrottar varje vecka, oavsett i vilken regi.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Hur ofta gör du följande saker på din fritid?", med svarsalternativet "Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Hur ofta gör du följande saker på din fritid?", med svarsalternativet "Tittar på teater/konsert/musikal/dansuppvisningar/utställningar på museum".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Ungefär hur ofta gör du följande saker på din fritid?" med svarsalternativet "Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/målar".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Ungefär hur ofta är du på följande platser?", med svarsalternativet "På bibliotek".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

MUCF

Nästa rapport:

2024

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de upplever att de har stora eller mycket stora möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun där de bor.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av politik.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av samhällsfrågor.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007–2021. Procent.

Andel unga som svarat att de är ganska eller mycket intresserade av vad som händer i andra länder.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2012-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”).

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2021

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året skrivit insändare.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året tagit kontakt med någon politiker.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i ett politiskt möte.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Andel unga som under det senaste året deltagit i demonstrationer.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Andel unga som under det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Frågan i enkäten lyder "Hur ofta gör du följande saker på din fritid?".

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007–2021. Procent.

De som på frågan “Är du medlem i någon/några av följande sorters föreningar?” och uppgett att de är medlem i minst en av följande föreningar: Idrottsförening/klubb, elev-/studentförening, friluftsförening, religiös förening/församling, kulturförening (t.ex. musik, dans, teater), hobbyförening (t.ex. motor, slöjd, häst), förening för miljö/djurrätt etc, politiskt parti/ungdomsförbund, förening/organisation för övriga samhällsfrågor, datorförening/spelförening eller annan förening.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2024

Andel unga som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta, 16–25 år, 2007–2018.

Andel unga som svarat att de någon eller flera gånger det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta.

Källa:

Ungdomsenkäten. Enkäten genomförs av MUCF vart tredje år, och riktar sig till unga i åldern 16-25 år.

Uppgiftslämnare:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Nästa rapport:

2021

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan.

Källa:

Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare:

Skolverket

Nästa rapport:

Preliminärt 2022

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2019. Procent.

Andel röstande av röstberättigade i Sverige i Europaparlamentsvalet.

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2025

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Ungdomar 13-18 år som intervjuats och svarat att de har huvudvärk, ont i magen och/eller svårt att somna minst en gång i veckan.

Källa:

Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån (SCB)

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker som dem, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Unga 13-18 år som intervjuats och svarat att de alltid eller ofta får vara med och bestämma hemma om saker som berör henne/honom. Det kan till exempel handla om vilken tid man ska vara hemma på kvällen eller vad man ska hjälpa till med.

Källa:

Undersökningarna av barns levnadsförhållanden, SCB

Uppgiftslämnare:

SCB

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Antal nominerade i riksdagsval

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

Jul-05

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Antal nominerade i val till land

Källa:

SCB, Valstatistik

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån

Nästa rapport:

2027

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Andel ledamöter, både ordinarie och ersättare, som avgått från landstingsfullmäktige under en mandatperiod.

Källa:

Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport:

2023

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2022.

Andel ledamöter i kommunfullmäktige, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa:

Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport:

2023

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Andel ledamöter i riksdagen, både ordinarie och ersättare, som avgått under en mandatperiod.

Källa:

Val- och folkomröstningsdatabas

Uppgiftslämnare:

Statistiska centralbyrån (SCB)

Nästa rapport:

2027

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Andel elever i grundskolans årskurs 7 till 9 och i gymnasieskolan som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång per månad.

Källa:

Skolverket, Attityder till skolan

Uppgiftslämnare:

Skolverket

Nästa rapport:

Preliminärt 2022

Dela

Scrolla i sidled för att se hela diagrammet

Andel som valts in vid landstingsfullmäktigval, 18–24 år, 2002–2022. Procent

Analys

Andelen unga 18–24 år som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var 2,1 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Det var fler killar än tjejer som valdes in, 1,5 respektive 0,6 procent.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var större bland inrikes än bland utrikes födda, 1,9 respektive 0,2 procent. Bland inrikes födda var andelen större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda var det ingen skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var större bland unga med svensk än med utländsk utländsk bakgrund, 1,8 respektive 0,3 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 3,3 respektive 2,1 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år, 76,2 respektive 2,1 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen. På grund av för litet underlag finns det ingen tillgänglig statistik för grupperna inrikes respektive utrikes födda år 2018.

Andel unga som valts in till kommunfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 18–24 år som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var 2,5 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Det var något fler killar än tjejer som valdes in, 1,4 respektive 1,1 procent.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var större bland inrikes än bland utrikes födda, 2,3 respektive 0,2 procent. Bland inrikes födda var andelen något större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda var det ingen skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var större bland unga med svensk än med utländsk utländsk bakgrund, 2,2 respektive 0,3 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen något större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det ingen skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 3 respektive 2,5 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år, 69,1 respektive 2,5 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel unga som valts in i riksdagen, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 18–24 år som valdes in i riksdagen var 0,6 procent år 2022. Det är en minskning jämfört med föregående val.

Det var ingen skillnad mellan killar och tjejer.

Andelen som valdes in i riksdagen 2022 var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 4,3 respektive 0,6 procent. I åldersgruppen 25–29 år var det fler män än kvinnor som valdes in, 3,4 respektive 0,9 procent.

Hela 90,8 procent av dem som valdes in i riksdagen 2022 var i åldrarna 30–64 år. I åldersgruppen 30–64 år var det något fler män än kvinnor som valdes in, 48,4 respektive 42,4 procent.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid kommunfullmäktigeval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 18–24 år som nominerades i val till kommunfullmäktige 2022 var 3,2 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Andelen nominerade killar var något större än andelen nominerade tjejer, 1,9 respektive 1,4 procent.

Det var en större andel inrikes än utrikes födda unga som nominerades till kommunfullmäktige 2022, 2,9 respektive 0,4 procent. Bland inrikes födda unga var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda unga var det knappt någon skillnad mellan könen.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som nominerades till kommunfullmäktige 2022, 2,7 respektive 0,6 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad mellan könen.

Det var knappt någon skillnad mellan åldersgruppen 18–24 år och gruppen 25–29 år i andelen nominerade till kommunfullmäktige 2022. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen nominerade till kommunfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgruppen 30 år eller äldre än i gruppen 18–24 år, 59,4 respektive 3,2 procent. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andelen unga som varken arbetar eller studerar, 16–24 år, 2007–2021. Procent

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som varken arbetar eller studerar var 5,7 procent år 2021. Andelen har minskat sedan 2016 och är på den lägsta nivån sedan 2007.

Andelen som varken arbetar eller studerar var större bland killar än bland tjejer under 2021, 6,4 respektive 5,1 procent.

Andelen som varken arbetar eller studerar var betydligt större bland utrikes födda än bland inrikes födda under 2021, 9,9 respektive 4,6 procent. Bland utrikes födda unga är det en större andel tjejer än killar som varken arbetar eller studerar , 10,2 respektive 9,6 procent, medan det är en större andel killar än tjejer som varken arbetar eller studerar bland inrikes födda unga, 5,4 respektive 3,8 procent.

Andelen som varken arbetar eller studerar var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år under 2021, 11,2 respektive 5,7 procent. I åldersgruppen 25–29 år är andelen som varken arbetar eller studerar nästan lika stor bland kvinnor och män, 11,3 respektive 11,1 procent.

Fotnot:

För åren 2015–2021 är gränspendlare till Norge, Finland och Danmark borträknade. Gränspendlare är personer som är folkbokförda i Sverige, men som arbetar i ett land som gränsar till Sverige. För åren 2007–2014 är enbart gränspendlare till Norge och Danmark borträknade. Det innebär att de kommuner som har många gränspendlare till Finland inte har fullt ut jämförbara siffror över hela tidsperioden.

Andel unga i åldern 16–24 år som känner otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2017–2023.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga i bostadsområdet var 31 procent år 2023. Andelen har legat på en relativt stabil nivå sedan 2017.

År 2023 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen, 43 respektive 16 procent. Skillnaden mellan könen har varit tydlig vid varje mättillfälle.

År 2023 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda avseende andelen som kände sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen. År 2023 var det en större andel tjejer än killar som uppgav att de kände sig otrygga bland både inrikesfödda (43 jämfört med 15 %) och utrikesfödda (43 jämfört med 21 %).

År 2023 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som kände sig otrygg vid utevistelse sent på kvällen. År 2023 var det en större andel tjejer än killar som kände sig otrygga bland både de med svensk (45 jämfört med 18 procent) och utländsk bakgrund (48 jämfört med 20 procent).

År 2023 fanns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen. År 2023 var det dock en signifikant större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i båda åldersgrupperna. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

År 2023 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna 16-24 år och 25-29 år i andel som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen. Andelen som kände sig otrygga var större bland kvinnor än bland män i gruppen 25–29 år, 37 respektive 20 procent år 2023. Samma mönster återfinns i gruppen 16-24 år, med 43 procent bland tjejer och 16 procent bland killar. Skillnaderna har varit tydliga under hela perioden.

År 2023 var det en lägre andel i ålderk 30–64 år som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen jämfört med unga i åldern 16–24 år, 24 respektive 31 procent. Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland kvinnor än bland män i gruppen 30–64 år, 31 respektive 17 procent år 2023. Samma mönster återfinns i gruppen 16-24 år, med 43 procent bland kvinnor och 16 procent bland män. Skillnaderna har varit tydliga hela perioden.

Fotnot:

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på post- och webbenkäter med cirka 64 000 personer i åldrarna 16–84 år (NTU 2023). Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna startar därför från NTU 2017. När det gäller utsatthet för brott är referensperioden föregående kalenderår (i NTU 2023

Andel unga 16-24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott, 2016–2022.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott var 16 procent under 2022. Mellan 2016 och 2017 skedde en ökning av andelen utsatta, följt av en minskning fram till och med 2020. Därefter har andelen legat på en relativt stabil nivå.

Det är en betydligt större andel tjejer än killar som uppger att de utsattes för sexualbrott 2022, 25 procent jämfört med 3 procent. Skillnaden mellan könen har funnits under hela tidsperioden. Bland killar har andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott varit relativt stabil över tid. Bland tjejer ökade andelen först mellan 2016 och 2017. Därefter har andelen minskat fram till år 2021 och därefter varit oförändrad.

År 2022 var andelen som uppgav att de utsatts för sexualbrott större bland inrikes- jämfört med utrikesfödda, bland unga i åldrarna 16–24 år, 17 jämfört mot 10 procent. Om resultaten studeras separat för killar och tjejer är skillnaden bara statistiskt säkerställd bland tjejerna. År 2022 var det en större andel tjejer än killar som uppgav att de utsatts för sexualbrott bland både inrikesfödda (27 jämfört med 3 procent) och utrikesfödda (18 jämfört med 2 procent).

År 2022 var det en större andel med unga svensk jämfört med utländsk bakgrund som uppgav att de utsatts för sexualbrott i åldrarna 16–24 år, 17 jämfört med 11 procent. Om resultaten studeras separat för killar och tjejer är skillnaden bara statistiskt säkerställd bland tjejerna. År 2022 var det en större andel tjejer än killar som uppgav att de utsatts för sexualbrott bland både unga med svensk bakgrund (27 jämfört med 3 procent) och utländsk bakgrund (19 jämfört med 3 procent).

År 2022 var andelen som uppgav att de utsatts för sexualbrott större i gruppen 20–24 år jämfört med 16-19 år med 18 respektive 14 procent. I båda åldersgrupperna är andelen som uppger att de har utsatts för sexualbrott betydligt större bland tjejer än bland killar.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsätts för sexualbrott än personer i åldern 25–29 år, år 2022 var andelen 16 respektive 12 procent. I båda åldersgrupperna är andelen betydligt större bland kvinnor och tjejer än bland män och killar. Skillnaden mellan könen är större bland unga i åldern 16–24 år än 25–29 år.

Det är betydligt vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsätts för sexualbrott än personer i åldern 30–64 år, 16 respektive 3 procent år 2022. I båda åldersgrupperna är det en större andel kvinnor och tjejer jämfört med män och killar som uppger att de har utsatts för sexualbrott. Skillnaden mellan könen är betydligt större i åldersgruppen 16–24 år jämfört med i åldersgruppen 30–64 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundande till heltal. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på post- och webbenkäter med cirka 64 000 personer i åldrarna 16–84 år (NTU 2023). Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna startar därför från NTU 2017. När det gäller utsatthet för brott är refe

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel, 2016-2022.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel var 7 procent 2022. Andelen minskade mellan 2019 och 2020 och har sedan dess legat på en relativt stabil nivå.

Andelen unga som utsatts för misshandel är större bland killar jämfört med tjejer i åldrarna 16-24 år. År 2022 är andelen 9 respektive 5 procent. Andelen har varit högre bland killar än bland tjejer under hela perioden sedan 2016. Andelen bland killar minskade mellan 2019 och 2020, men har sedan varit stabil. Andelen bland tjejer har legat på en stabil nivå sedan 2016.

År 2022 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda avseende andelen som uppgav att de utsatts för misshandel. År 2022 var det bland inrikesfödda en större andel killar än tjejer som uppgav att de utsatts för misshandel, 9 jämfört med 5 procent. Bland utrikesfödda fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2022 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga i åldrarna 16-24 år med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som utsatts för misshandel. År 2022 var det bland unga med svensk bakgrund en större andel killar än tjejer som utsattes för misshandel, 9 jämfört med 5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan könen.

År 2022 var andelen som utsatts för misshandel något större bland 16–19-åringar än bland unga i åldern 20–24 år, 8 procent jämfört med 6 procent. I båda åldersgrupperna var andelen som utsatts för misshandel större bland killar än bland tjejer år 2022.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 25–29 år, 7 respektive 4 procent år 2022. Bland unga i åldern 16–24 år var andelen som utsattes för misshandel under 2022 större bland killar än bland tjejer, 9 respektive 5 procent. År 2022 var det även en större andel män än kvinnor som utsattes för misshandel bland 25-29-åringar, 6 respektive 3 procent.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 30–64 år, 7 respektive 3 procent år 2022. Det är en något större andel män än kvinnor som uppger att de har utsatts för misshandel bland 30–64-åringar, 3 respektive 2 procent. Samma mönster syns även i åldrarna 16–24 år, med 9 respektive 5 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundande till heltal. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på post- och webbenkäter med cirka 64 000 personer i åldrarna 16–84 år (NTU 2023). Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna startar därför från NTU 2017. När det gäller utsatthet för brott är refe

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån, 2016-2022.

Analys

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån var 2 procent 2022. Andelen har minskat något sedan 2019.

År 2022 var det en större andel killar än tjejer som uppger att de utsattes för personrån, 4 respektive 1 procent. Skillnaden mellan könen har funnits sedan 2016. Bland killar ökade andelen mellan 2016 och 2019, och har därefter minskat. Bland tjejer har andelen legat på en relativt stabil nivå.

År 2022 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda avseende andelen som uppgav att de utsatts för personrån. År 2022 var det bland inrikesfödda en större andel killar än tjejer som uppgav att de utsatts för personrån, 4 jämfört med 1 procent. Bland utrikesfödda fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2022 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i åldrarna 16–24 år, avseende andelen som uppgav att de utsatts för personrån. År 2022 var det en större andel killar än tjejer med svensk bakgrund som uppgav att de utsatts för personrån, 4 jämfört med 1 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen samma år.

År 2022 finns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan andelen utsatta i åldersgruppen 16-19 år jämfört med 20-24-åringar. I båda åldersgrupperna är andelen utsatta för personrån större bland killar än bland tjejer under hela perioden.

Det finns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan andelen utsatta i åldersgruppen 16-24 år jämfört med 25-29 år 2022. I båda åldersgrupperna är andelen utsatta för personrån signifikant större bland killar än bland tjejer.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för personrån än personer i åldern 30–64 år, 2 respektive 1 procent år 2022. Det är en större andel män och killar jämför med kvinnor och tjejer som uppger att de har utsatts för personrån, vilket gäller i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundande till heltal. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på post- och webbenkäter med cirka 64 000 personer i åldrarna 16–84 år (NTU 2023). Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna startar därför från NTU 2017. När det gäller utsatthet för brott är refe

Andel unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri, 2016-2022.

Analys

Andelen unga 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri var 8 procent 2022. Andelen ökade mellan 2016 och 2018. Till år 2022 har andelen åter minskat och är lägre än den var år 2018.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer och killar som blivit utsatta för bedrägeri år 2022. Det finns inga statistiskt säkertställda skillnader över tid för tjejer respektive killar.

År 2022 var andelen som uppgav att de utsatts för bedrägeri större bland utrikesfödda jämfört med inrikesfödda, bland unga i åldrarna 16–24 år, 10 respektive 7 procent. Det är en högre andel som utsatts bland utrikes födda killar jämfört med inrikes födda killar, bland tjejer finns ingen statistiskt säkerställd skillnad. År 2022 fanns det ingen statistisk säkerställd skillnad mellan killar och tjejer avseende andelen som uppgav att de utsatts för bedrägeri, varken bland inrikes- eller utrikesfödda.

År 2022 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de med svensk respektive utländsk bakgrund, avseende andelen som uppgav att de utsatts för bedrägeri. År 2022 fanns det ingen statistisk säkerställd skillnad mellan killar och tjejer avseende andelen som uppgav att de utsatts för bedrägeri, varken bland unga med svensk eller utländsk bakgrund.

År 2022 är andelen som blivit utsatta för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri lägre i åldersgruppen 16-19 år än i åldrarna 20-24 år, 9 jämfört med 6 procent. Det finns inte några statistisk säkerhetsställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna år 2022.

År 2022 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen som blivit utsatta för bedrägeri i åldersgruppen 16–24 år jämfört med åldrarna 25–29 år. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av dessa åldersgrupperna 2022.

År 2022 var andelen som utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort- och kreditbedrägeri är större i åldersgruppen 30–64 år jämfört med unga i åldern 16–24 år, 11 jämfört med 8 procent. År 2022 är andelen som uppger att de har utsatts för bedrägeri något större bland män än bland kvinnor i gruppen 30–64 år, 12 respektive 10 procent. I åldersgruppen 16–24 år finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundande till heltal. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen av Brå och bygger på post- och webbenkäter med cirka 64 000 personer i åldrarna 16–84 år (NTU 2023). Eftersom det är en urvalsundersökning bör man vara försiktig med att dra slutsatser utifrån skillnader mellan enstaka år, och istället fokusera på utvecklingen över längre tid. Under 2017 genomfördes ett omfattande metodbyte av NTU, bland annat genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till webb-och postenkäter och att urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. Detta medför att resultaten innan metodbytet inte är jämförbara med resultaten efter metodbytet och tidsserierna startar därför från NTU 2017. När det gäller utsatthet för brott är refe

Antal unga lagförda för brott, 15–24 år, 2011-2022. Antal.

Analys

Antalet lagföringsbeslut som berör unga mellan 15-24 år minskade från 45 090 stycken år 2011 till 34 000 stycken år 2022. Mellan 2021 och 2022 minskade antalet beslut med 578.

År 2022 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 28 081 respektive 5 919 stycken. Antalet har minskat sedan 2011 bland både killar och tjejer.

År 2022 var det ett större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 19 549 respektive 14 451 stycken. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2022 var det i åldersgruppen 15-20 år 15 664 respektive 3 885 beslut och bland unga 21-24 år var det 12 417 respektive 2 034 stycken.

År 2022 var det ett betydligt större antal lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 34 000 respektive 14 685 stycken. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2022 var det i åldersgruppen 15-24 år 28 081 respektive 5 919 beslut och i åldersgruppen 25-29 år 12 455 respektive 2 230 stycken.

Fotnot:

Observera att antalet anger lagföringsbeslut, inte personer. En individ kan förekomma flera gånger under samma kalenderår.

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2022. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord bland unga i åldern 13–24 år har varierat mellan 8 och 10 per 100 000 individer sedan 2011. År 2022 är andelen 7,7 per 100 000 individer.

Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 10,5 bland killar och 4,7 bland tjejer år 2022.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2022 var andelen självmord per 100 000 individer 11,9 i åldersgruppen 20–24 år och 4,8 i åldersgruppen 13–19 år. Andelen självmord är större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 20–24 år. I den yngre åldersgruppen var skillnaderna små år 2022.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2022 var andelen självmord per 100 000 individer 12,2 i åldersgruppen 25–29 år och 7,7 i åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. Skillnaderna är större i åldersgruppen 25–29 år där andelen var 17,7 bland respektive 6,4 per 100 000 individer år 2022.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2022 var andelen självmord per 100 000 individer 15 för åldersgruppen 30–64 år och 7,7 för åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. Skillnaderna är störst i åldersgruppen 30–64 år, där var andelen 21,2 respektive 8,6 per 100 000 individer år 2022.

Fotnot:

Det finns olika diskussioner om hur man redovisar statistik om suicid på rätt sätt. Här redovisas statistiken för suicid med fastställd avsikt. Det innebär en viss felklassificering, men det finns ändå skäl att redovisa statistiken. Läs mer på Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention. https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik

Andel unga som avlidit till följd av självmord, 13–24 år, 2011–2022. Antal per 100 000 individer.

Analys

Dödsfall till följd av självmord, inklusive dödsfall med oklar avsikt, bland unga i åldern 13–24 år har varierat mellan 9 och 12 per 100 000 individer sedan 2011. År 2022 var andelen 8,7 per 100 000 individer.

Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 11,8 bland killar och 5,3 bland tjejer år 2022.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2022 var andelen självmord per 100 000 individer 13,4 i åldersgruppen 20–24 år och 5,4 i åldersgruppen 13–19 år. I åldersgruppen 20–24 år var andelen betydligt större bland killar än bland tjejer, 19,8 respektive 6,2 per 100 000 individer år 2022. I åldersgruppen 13–19 år var skillnaderna mellan killar och tjejer små samma år.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2022 var andelen självmord per 100 000 individer 16,5 i åldersgruppen 25–29 år och 8,7 i åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna är det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 25–29 år är skillnaden större och andelen är 23,5 respektive 9,1 per 100 000 individer 2022.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2022 var andelen självmord per 100 000 individer 19,1 för åldersgruppen 30–64 år och 8,7 för åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 30–64 år var andelen 26,6 respektive 11,2 per 100 000 individer år 2022.

Fotnot:

Det finns olika diskussioner om hur man redovisar statistik om suicid på rätt sätt. Här redovisas statistiken för suicid + dödsfall med oklar avsikt tillsammans. Det innebär en viss felklassificering, men det finns ändå skäl att redovisa statistiken tillsammans. Läs mer på Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention. https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik

Andel unga som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av avsiktligt självdestruktiv handling, 13–24 år, 2011–2022. Antal per 100 000 invånare i gruppen.

Analys

Andelen unga i åldern 13–24 år som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var 155 per 100 000 individer år 2022. Det är en liten minskning jämfört med 2021, då andelen var 160,7 per 100 000.

År 2022 var andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling betydligt större bland tjejer än bland killar, 256,5 respektive 62,2 per 100 000. Andelen har varit större bland tjejer än bland killar under hela perioden 2011 till 2022.

Andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling var större i åldersgruppen 13–19 år än i gruppen 20–24 år under 2022, 169,2 respektive 134,7 per 100 000. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer än bland killar. I åldersgruppen 13–19 år var andelen 295,9 per 100 000 bland tjejer och 50 per 100 000 bland killar. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 197,4 per 100 000 bland tjejer och 79,4 per 100 000 bland killar.

Andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling var större i åldersgruppen 13–24 år än i gruppen 25–29 år under 2022, 155,1 respektive 89,3 per 100 000. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män. I åldersgruppen 23–24 år var andelen 256,5 per 100 000 bland tjejer och 62,2 per 100 000 bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 113,4 per 100 000 bland kvinnor och 66,7 per 100 000 bland män.

Andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling var större i åldersgruppen 13–24 år än i gruppen 30–64 år under 2022, 155,1 respektive 58,8 per 100 000. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män. I åldersgruppen 13–24 år var andelen 256,5 per 100 000 bland tjejer och 62,2 per 100 000 bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 67,6 per 100 000 bland kvinnor och 50,3 per 100 000 bland män.

Andel unga som avlidit till följd av dödligt våld, 13–24 år, 2011-2022. Antal per 100 000 individer.

Analys

Andelen unga 13–24 år som avlidit som följd av dödligt våld var 2,9 per 100 000 individer år 2022. Andelen har ökat sedan 2011 då det var 0,9.

Det är betydligt vanligare att killar drabbas av dödligt våld än att tjejer gör det. Andelen 2022 var 5,1 per 100 000 killar och 0,4 per 100 000 tjejer. Bland killar har andelen ökat sedan 2011. Bland tjejer har förändringarna över tid varit betydligt mindre.

År 2022 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 13–19 år, 4,5 respektive 1,8 per 100 000 individer. I båda åldersgrupperna var det betydligt vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det. I åldersgruppen 20–24 år var det 7,8 respektive 0,7 per 100 000 individer år 2022. I åldersgruppen 13–19 år var det samma år också en skillnad mellan killar och tjejer, 3,2 respektive 0,2 per 100 000 individer.

År 2022 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 13-24 år än bland unga i åldersgruppen 25-29 år, 2,9 respektive 2,5 per 100 000 individer. I båda åldersgrupperna var det betydligt vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2022 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större bland unga 13–24 år än bland äldre 30–64 år. Det var 2,9 per 100 000 individer respektive 1 per 100 000 individer. I båda åldersgrupperna var det vanligare att killar respektive män avled till följd av dödligt våld än att tjejer respektive kvinnor gjorde det. Skillnaderna är större i åldersgruppen 13–24 år. Dödligt våld var vanligare bland unga killar än bland män i ålderskategorin 30–64 år.

Fotnot:

Dödligt våld är mycket ovanligt bland ungdomar. Därför går det inte att uttala sig om förändringar mellan enskilda år eller kortare tidsperioder. Det dödliga våldet har minskat något sedan början av 1990-talet, och låg därefter legat relativt konstant under flera år, andelen har ökat något igen från 2014 och framåt. Tidigare års siffror har reviderats i inrapporteringen för 2020.

Andel unga som fått ekonomiskt bistånd, 18–24 år, 2011–2022.

Analys

Andelen unga 18–24 år som fått ekonomiskt bistånd minskade något under åren 2011 till 2017. Andelen ökade något mellan 2017 och 2019. År 2022 var andelen 4,6 procent, vilket är en minskning jämfört med år 2021.

Andelen unga som har ekonomiskt bistånd var något större bland killar än bland tjejer. Under 2022 var andelen bland killar 4,9 procent och bland tjejer 4,2 procent. Mellan 2011 och 2019 ökade skillanderna mellan könen, men fram till 2022 har de åter minskat.

Under hela perioden 2011 och 2022 var det en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som fått ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18–24. År 2022 var andelen 13,3 respektive 2,1 procent. Bland inrikes födda har skillnaden mellan killar och tjejer varit mycket liten under hela perioden. Bland utrikes födda har andelen varit större bland killar än bland tjejer, skillnaderna har minskat sedan 2019. År 2022 var andelen bland utrikes födda unga 13,6 bland killar och 12,8 bland tjejer.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var något större i åldersgruppen 18–19 år än i åldersgruppen 20–24 år. Under 2022 var andelen 6,1 respektive 4 procent. I båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer. Störst skillnad mellan könen finns i åldersgruppen 20-24, där andelen var 4,4 procent bland killar och 3,5 procent bland tjejer år 2022.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. Under 2022 var andelen 4,6 respektive 2,7 procent. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer, skillnaden är större i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år.

Det är vanligare att få ekonomiskt bistånd bland yngre i åldern 18–24 år jämfört med äldre i åldrarna 30–64 år. År 2022 var andelen 4,6 respektive 2,8 procent. Under 2022 var andelen något större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 18–24 år. I åldersgruppen 30–64 år var skillnaden mellan kvinnor och män mycket liten.

Fotnot:

2011–2013 är justerade för bortfall för de kommuner som har totalt bortfall på riksnivå. 2014 har inte justerats för bortfall för tre av de sex kommuner som hade totalt bortfall. Antalssiffrorna är därför underskattade med cirka 1 procent. Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i statistiken. Talen i texten är avrundade heltal.

Andel unga som dygnsvårdats enligt lagen om vård av unga (LVU) eller socialtjänstlagen (SoL), 13–17 år, 2011-2022. Antal per 1 000 individer.

Analys

Antalet unga 13-17 år som är placerade i vård utanför hemmet minskade mellan 2014 och 2022, från 22,2 till 16,8 per 1 000 individer.

Antalet som dygnsvårdats var endast marginellt större bland tjejer än bland killar, 16,9 respektive 16,7 per 1 000 individer år 2022. Under hela perioden 2014 till 2019 var antalet större bland killar än bland tjejer. Mellan 2018 och 2021 minskade antalet bland killar, vilket gjort att skillnaden mellan könen är mycket liten år 2021. År 2022 ökar både antalet killar och tjejer men könsskillnaden är densamma som 2021.

Fotnot:

Det har skett ett tidsseriebrott från år 2014. Från och med detta år innehåller registret över socialtjänstens insatser för barn och unga bara personer som har giltigt svenskt personnummer. Åren 2011-2013 ingår alla, oavsett om de har ett personnummer eller inte. Det är framför allt ensamkommande barn och unga utan uppehållstillstånd som inte har giltiga personnummer. För 2017 finns inga tillförlitliga siffror. Följande kommuner är bortfall för 2018: Nynäshamn, Flen, Älmhult och Kungälv.

Andel studerande på svenska universitet och högskolor, 19–24 år, 2011–2022 Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 19–24 år som studerande vid universitet/högskola var 22,8 procent hösten år 2022. Det är liten minskning jämfört med föregående år då andelen var 23,3 procent.

Andelen som studerade vid universitet/högskola var större bland tjejer än bland killar år 2022, 27,9 respektive 18,3 procent. Andelen har varit större bland tjejer än bland killar under hela perioden 2011 till 2022.

År 2022 var andelen som studerade vid universitet/högskola större bland inrikes födda än bland utrikes födda, 25,3 respektive 14 procent. Andelen har varit större bland inrikes födda än bland utrikes födda under hela perioden 2011 till 2022. Andelen som studerade vid universitet/högskola var större bland tjejer än bland killar, både bland inrikes och utrikes födda.Bland inrikes födda var andelen 30,1 procent bland tjejer och 20,9 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 19,1 procent bland tjejer och 10,2 procent bland killar.

År 2022 var andelen som studerade vid universitet/högskola större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund, 24,8 respektive 18,5 procent. Andelen har varit större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund under hela perioden 2011 till 2022. Andelen som studerade vid universitet/högskola var större bland tjejer än bland killar, både bland unga med svensk och utländsk bakgrund.Bland unga med svensk bakgrund var andelen 29,3 procent bland tjejer och 20,6 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 24,5 procent bland tjejer och 13,7 procent bland killar.

År 2022 var andelen som studerade vid universitet/högskola mindre i åldersgruppen 19–20 år än i gruppen 21–24 år, 17,3 respektive 25,6 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade. I åldersgruppen 19–20 år var andelen 20,1 procent bland tjejer och 14,6 procent bland killar. I gruppen 21–24 år var motsvarande siffror 31,9 procent bland tjejer och 20,1 procent bland killar.

År 2022 var andelen som studerade vid universitet/högskola mindre i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 19–24 år, 10,6 respektive 22,8 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade. I åldersgruppen 19–24 år var andelen 27,9 procent bland tjejer och 18,3 procent bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 13,1 procent bland tjejer och 8,3 procent bland killar.

Fotnot:

Avser studerande på grundnivå och avancerad nivå vid svenska universitet och högskolor höstterminerna 2011 till 2022. Avser andel av befolkningen, inresande studenter är exkluderade.

Valdeltagande i landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

I 2022 års landstingsfullmäktigval var det 75,8 procent av de unga i åldern 18–24 år som röstade. Det är en liten minskning jämfört med 2018 års landstingsfullmäktigval då 80,4 procent röstade. Sedan 2002 har andelen unga som röstar emellertid ökat.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i 2022 års landstingsfullmäktigval, 79,9 respektive 72,1 procent. Sedan 2014 har skillnaden mellan könen ökat något.

Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 83,9 respektive 44 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 53,4 till 44 procent mellan landstingsfullmäktigvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade. Bland inrikes födda var andelen 86,7 procent bland tjejer och 81,2 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 49,3 procent bland tjejer och 40 procent bland killar.

Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 86,1 respektive 51,2 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 61,8 till 51,2 procent mellan landstingsfullmäktigvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 88,7 procent bland tjejer och 83,7 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 57,2 procent bland tjejer och 46,3 procent bland killar.

Det var en något större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 75,8 respektive 73,5 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 79,9 procent bland tjejer och 72,1 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 77,5 procent bland kvinnor och 69,7 procent bland män.

Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 80,2 respektive 75,8 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 79,9 procent bland tjejer och 72,1 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 82,4 procent bland kvinnor och 78,1 procent bland män.

Fotnot:

För 2022 och 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Valdeltagande i kommunfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

I 2022 års kommunfullmäktigval var det 76,4 procent av de unga i åldern 18–24 år som valde att rösta. Det är en liten minskning jämfört med 2018 då 80,6 procent valde att rösta. Sedan 2002 har andelen unga som röstar emellertid ökat.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i 2022 års kommunfullmäktigval, 80,4 respektive 72,7 procent. Sedan 2014 har skillnaden mellan könen ökat något.

Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigvalet 2012, 84,5 respektive 44,3 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 53,6 till 44,3 procent mellen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigvalet. Bland inrikes födda var andelen 87,3 prcoent bland tjejer och 81,9 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 49,7 procent bland tjejer och 40,4 procent bland killar.

Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 86,8 respektive 51,5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 62 till 51,5 procent mellan 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 89,3 procent bland tjejer och 84,4 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 57,5 procent bland tjejer och 46,7,4 procent bland killar.

Det var en något större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 76,4 respektive 74 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade i kommunfullmäktigvalet. I åldersgruppen 18–24 var andelen 80,4 procent bland tjejer och 72,7 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 77,9 procent bland kvinnor och 70,3 procent bland män.

Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 81 respektive 76,4 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade i kommunfullmäktigvalet. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 80,4 procent bland tjejer och 72,7 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 83,2 procent bland kvinnor och 78,9 procent bland män.

Fotnot:

För 2022 och 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Valdeltagande i riksdagsval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

I 2022 års riksdagsval var det 82,7 procent av de unga i åldern 18–24 år som valde att rösta. Det är en liten minskning jämfört med 2018 års riksdagsval då 85,8 procent valde att rösta. Sedan 2002 har andelen unga som röstar emellertid ökat.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet 2022, 85,3 respektive 80,2 procent. Skillnaden mellan könen har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i riksdagsvalet 2022, 86,2 respektive 59,5 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 70,3 till 59,5 procent mellen riksdagsvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland inrikes födda var andelen 88,6 prcoent bland tjejer och 84 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 63,3 procent bland tjejer och 56,2 procent bland killar.

Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i riksdagsvalet 2022, 88,5 respektive 63,5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 74,1 till 63,5 procent mellan riksdagsvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 90,6 procent bland tjejer och 86,5 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 67,8 procent bland tjejer och 59,4 procent bland killar.

Det var en marginellt större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i riksdagsvalet 2022, 82,7 respektive 82 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 var andelen 85,3 procent bland tjejer och 80,2 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 85,3 procent bland kvinnor och 78,9 procent bland män.

Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i riksdagsvalet 2022, 86,7 respektive 82,7 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 85,3 procent bland tjejer och 80,2 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 87,9 procent bland kvinnor och 85,5 procent bland män.

Fotnot:

För 2022 och 2018 års siffror finns det inga felmarginaler eftersom att det är ett totalräknat valdeltagande. Tidigare har siffrorna baserats på ett urval.

Andel unga som har fått studiemedel för eftergymnasiala studier utomlands, 16–24 år, 2011–2023 i procent.

Analys

Test. Andelen unga 16–24 år som studerade utomlands med studiemedel var 7,6 procent under läsåret 2022/2023. Det är en liten ökning jämfört med föregående läsår då andelen var 6,9 procent. Andelen har dock minskat något sedan första mättilfället 2011/2012.

Under läsåret 2022/23 var andelen som studerade utomlands med studiemedel något större bland tjejer än bland killar, 7,9 respektive 7,3 procent. Andelen har varit något större bland tjejer än bland killar under i stort sett hela mätperioden, men skillnaden är relativt liten.

Under läsåret 2022/20223 var andelen som studerade utomlands med studiemedel något större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 7,8 respektive 6,5 procent. Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 6,9 procent bland tjejer och 5,8 procent bland kilalr. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 8 procent bland tjejer och 7,5 procent bland killar.

Under läsåret 2022/20223 var andelen som studerade utomlands med studiemedel något större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 25–29 år, 7,6 respektive 6 procent. Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 7,9 procent bland tjejer och 7,3 procent bland kilalr. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 6,2 procent bland tjejer och 5,8 procent bland killar.

Fotnot:

Avser personer som fått studiemedel utbetalt från CSN för studier under ett helt eller en del av det läsår som redovisas. Observera att år 2011 innebär läsåret 2011/12, år 2012 innebär läsåret 2012/2013 till och med 2017. Från och med år 2019 innebär det läsåret 2018/19, år 2020 innebär läsåret 2019/20 o.s.v.

Antal unga 18–24 år som ansökt om skuldsanering, 2018 till 2023.

Analys

Antalet ansökningar om skuldsanering bland unga i åldern 18–24 år var 919 år 2023. Antalet ansökningar ökade jämfört med föregående år, då antalet var 600.

Antalet ansökningar var något högre bland killar än bland tjejer år 2023, 499 respektive 420 ansökningar.

Antalet ansökningar om skuldsanering var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år, 893 respektive 26 ansökningar. Antalet ansökningar var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–19 år var antalet ansökningar 14 bland killar och 12 bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 485 bland killar och 408 bland tjejer.

Antalet ansökningar om skuldsanering var betydligt större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 2 858 respektive 919 ansökningar. Antalet ansökningar var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–24 år var antalet ansökningar 499 bland killar och 420 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 1 601 bland killar och 1 257 bland tjejer.

Antal unga som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande, 18–24 år, 2012–2022. Antal.

Analys

Antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande bland unga i åldern 18–24 år var 40 971 år 2022. Antalet har minskat under perioden 2012 till 2022.

Antalet unga i åldern 18–24 år som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande var större bland killar än bland tjejer år 2022, 24 204 respektive 16 767. Antalet har varit större bland killar än bland tjejer under hela perioden 2012 till 2022.

Antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år, 37 007 respektive 3 964. Antalet har minskat i båda åldersgrupperna under perioden 2012 till 2022. Antalet svaranden var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaden mellan könen var större i den äldre åldersgruppen. I åldersgruppen 18–19 år var antalet 2 162 bland killar och 1 802 bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 22 042 bland killar och 14 965 bland tjejer.

Antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 47 316 respektive 40 971. Antalet har minskat i åldersgruppen 18–24 år under perioden 2012 till 2022, medan den har ökat något i gruppen 25–29 år. Antalet svaranden var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–24 år var antalet 24 204 bland killar och 16 767 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 28 302 bland killar och 19 014 bland tjejer.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i äganderätt, 20–24 år, 2008–2022. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån och bor i äganderätt var 6,8 procent år 2022. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Andelen som flyttat hemifrån och bor i äganderätt var 8,3 prcoent bland killar och 5,1 procent bland tjejer år 2022. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som flyttat hemifrån och bor i äganderätt var större i åldergruppen 25–29 år än i gruppen 20–24 år, 19,2 respektive 6,8 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. Fr.o.m. 2021 har ULF en ny design och enkelår redovisas. ULF är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i hyresrätt, 20–24 år, 2008–2022. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån och bor i hyresrätt var 75 procent år 2022. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Andelen som flyttat hemifrån och bor i hyresrätt var 76,7 prcoent bland tjejer och 73,5 procent bland killar år 2022. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som flyttat hemifrån och bor i hyresrätt var större i åldergruppen 20–24 år än i gruppen 25–29 år, 75 respektive 57,5 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. Fr.o.m. 2021 har ULF en ny design och enkelår redovisas. ULF är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras. .

Andel unga som flyttat hemifrån och som bor i bostadsrätt, 20–29 år, 2008–2022. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt var 16,5 procent år 2022. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Andelen som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt var 16,8 prcoent bland killar och 16,1 procent bland tjejer år 2022. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som flyttat hemifrån och bodde i bostadsrätt var 21,9 prcoent i åldersgruppen 25–29 år och 16,1 procent i gruppen 20–24 år under 2022. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2013 är en sammanslagning av 2012 och 2013 års underökningar. 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och redovisas som 2018/19. Fr.o.m. 2021 har ULF en ny design och enkelår redovisas. ULF är en urvalsundersökning och har en viss beräkningsbar osäkerhet. De redovisade procenttalen är skattningar och hänsyn måste tas till felmarginalen i dessa då slutsatser dras.

Andel av de sysselsatta som upplever lågt inflytande i arbetet, 20–29 år, 2007–2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 20–29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var 24,4 procent år 2021.

Andelen unga i åldern 20–29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var större bland killar än bland tjejer år 2021, 28,3 respektive 19,9 procent.

År 2021 var andelen som upplever lågt inflytande i arbetet 24,4 procent i åldersgruppen 20–29 år. Motsvarande andel var 22,6 procent i gruppen 30–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom åldersgruppen 30–64 år.

År 2021 var andelen som upplever lågt inflytande i arbetet 24,4 procent i åldersgruppen 20–29 år. Motsvarande andel var 22,6 procent i gruppen 30–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom åldersgruppen 30–64 år.

Andel unga som anger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest, 16–24 år, 2008–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest var 56 procent år 2022. Andelen ökade med 10 procentenheter jämfört med 2021.

Andelen med psykiska symtom var större bland tjejer än bland killar år 2022, 70 respektive 42 procent. Bland tjejer ökade andelen med 12 procentenheter jämfört med 2021.

Andelen med psykiska symtom var större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund år 2022, 60 respektive 47 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen med psykiska symtom större bland tjejer än bland killar, 76 respektive 45 procent. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen bland unga med utländsk bakgrund.

År 2022 var andelen med psykiska symtom 58 procent i åldersgruppen 20–24 år och 53 procent i gruppen 16–19 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Andelen med psykiska besvär var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 67 procent bland tjejer och 39 procent bland killar. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 73 procent bland tjejer och 44 procent bland killar.

År 2022 var andelen med psykiska symtom 59 procent i åldersgruppen 25–29 år och 56 procent i gruppen 16–14 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Andelen med psykiska besvär var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 70 procent bland tjejer och 42 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 67 procent bland tjejer och 51 procent bland killar.

Fotnot:

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två undersökningar, till exempel är 2019 en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar. Från och med 2021 har undersökningen ULF en ny design och enkelår redovisas. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Antal unga med skulder i Kronofogdemyndighetens indrivningsregister, 18–24 år, 2012–2022.

Analys

Antalet unga i åldern 18–24 år med skulder för indrivning var 19 790 personer år 2022. Antalet minskade något jämfört med 2021.

Antalet unga med skulder för indrivning var större bland killar än bland tjejer år 2022, 13 380 respektive 6 410 personer.

Antalet unga med skulder för indrivning var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år under 2022, 18 173 respektive 1 617 personer. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal unga med skulder för indrivning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–19 år var antalet 1 148 bland killar och 469 bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 12 232 bland killar och 5 941 bland tjejer.

Antalet personer med skulder för indrivning var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år under 2022, 29 676 respektive 19 790 personer. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal personer med skulder för indrivning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet 13 380 bland killar och 6 410 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 19 224 bland killar och 10 452 bland tjejer.

Antalet personer med skulder för indrivning var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år under 2022, 219 878 respektive 19 790 personer. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal personer med skulder för indrivning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet 13 380 bland killar och 6 410 bland tjejer. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 137 483 bland killar och 82 395 bland tjejer.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga, 18–24 år, 2012–2023.

Analys

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga 18–24 år var 538 år 2023. Antalet har förändrats mycket lite jämfört med 2022.

Antalet hot om vräkning var större bland killar än bland tjejer år 2023, 368 respektive 170 ansökningar.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år under 2023, 526 respektive 12 ansökningar. I åldersgruppen 20–24 år var antalet hot om vräkning större bland killar än bland tjejer, 362 respektive 164 ansökningar.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 815 respektive 538 ansökningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal hot om vräkning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet ansökningar 368 bland killar och 170 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 576 bland killar och 239 bland tjejer.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 4 319 respektive 538 ansökningar Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal hot om vräkning bland män än bland kvinnor. I åldersgruppen 18–24 år var antalet vräkningar 368 bland män och 170 bland kvinnor. I gruppen 30-64 år var motsvarande siffror 2 801 bland män och 1 518 bland kvinnor.

Antal genomförda vräkningar bland unga, 18–24 år, 2012–2023.

Analys

Antalet verkställda vräkningar bland unga i åldern 18–24 år var 165 år 2023. Antalet minskade något jämfört med 2022.

Antalet verkställda vräkningar var större bland killar än bland tjejer år 2023, 132 respektive 33 vräkningar.

Antalet verkställda vräkningar var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år under 2023, 162 respektive 3 vräkningar. I åldersgruppen 20–24 år var antalet verkställda vräkningar större bland killar än bland tjejer, 130 respektive 32 vräkningar.

Antalet verkställda vräkningar var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 284 respektive 165 vräkningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal verkställda vräkningar bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet vräkningar 132 bland killar och 33 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 219 bland killar och 65 bland tjejer.

Antalet verkställda vräkningar var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 1 828 respektive 165 vräkningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal verkställda vräkningar bland män än bland kvinnor. I åldersgruppen 18–24 år var antalet vräkningar 132 bland män och 33 bland kvinnor. I gruppen 30-64 år var motsvarande siffror 1 268 bland män och 560 bland kvinnor.

Andel unga som bor kvar hos sina föräldrar, 20–24 år, 2008–2022. Procent.

Analys

År 2022 var andelen unga 20–24 år som uppgav att de bor kvar hos sina föräldrar 30 procent. Andelen är oförändrad jämfört med 2021.

Andelen unga 20–24 år som uppgav att de bor kvar hos sina föräldrad var 32 procnet bland killar år 2022. Bland tjejer var andelen 28 prcoent. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som uppgav att de bor kvar hos sina föräldrad var 31 procnet bland unga med svensk bakgrund år 2022. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 30 prcoent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som uppgav att de bor kvar hemma hos sina föräldrar var större i åldersgruppenn 20–24 än i gruppen 25–29 år under 2022, 30 respektive 7 procent. Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två undersökningar, till exempel är 2019 en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar. Från och med 2021 har undersökningen ULF en ny design och enkelår redovisas. Ingen könsindelad data kan visas för svensk/utländsk bakgrund på grund av för få individer i underlaget. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är medlemmar i ett politiskt parti, 16‒24 år, 2008‒2022. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16‒24 år som är medlemmar i ett politiskt parti var 2,9 procent år 2022.

Andelen unga killar i ålder 16‒24 år som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 3,5 procent år 2022. Bland tjejer var andelen 2,3 procent. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 4,1 procent bland utrikes födda år 2022. Bland inrikes födda var andelen 2,5 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti var 4,3 procent bland unga med utländsk bakgrund år 2022. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 2,3 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive grupp.

År 2022 var andelen som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti 3,2 procent i åldersgruppen 20‒24 år. I gruppen 16‒19 år var andelen 2,6 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

År 2022 var andelen som uppger att de är medlemmar i ett politiskt parti 4,2 procent i åldersgruppen 25‒29 år. I gruppen 16‒24 år var andelen 2,9 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Andelen som är medlemmar i ett politiskt parit var större i åldersgruppen 30‒64 år än i gruppen 16‒24 år under 2022, 5,1 respektive 2,9 procent. Det finns inte några statistiskt säkerställda skillander mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Fotnot:

Under perioden 2009 till 2019 har data från två undersökningar slagits samman. Redovisningsåret 2011 är en sammanslagning av 2010 och 2011 års undersökningar, redovisningsåret 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar, osv. Från och med 2021 redovisas emellertid ett år i taget.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013‒2020. Procent.

Analys

År 2020 var andelen unga 19‒24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadskostnader 36 procent.

Det finns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan killar och tjejer under åren 2013 till 2020.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 19‒24 år och gruppen 25‒29 år vad gäller andelen som upplever att studiestödet räcker under åren 2013 till 2020.

Fotnot:

Skattningarna är behäftade med stora felmarginaler på grund av små urvalsgrupper. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013‒2022. Procent.

Analys

År 2022 var andelen unga 19‒24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader 37 procent.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer under åren 2013 till 2022.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 19-24 år och gruppen 25-29 år vad gäller andelen som upplever att studiestödet räcker under åren 2013 till 2022.

Fotnot:

Skattningarna är behäftade med stora felmarginaler på grund av små urvalsgrupper. Inga uppgifter redovisas för killar och tjejer 19–24 år 2013 samt för tjejer 19–24 år 2017 på grund av för få observationer (n < 30). Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Studiemedelstagares bedömning av studiestödets tillräcklighet i förhållande till levnadskostnader, 19‒24 år, 2013‒2020. Procent.

Analys

År 2020 var andelen unga 19‒24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadskostnader 45 procent.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer under åren 2013 till 2020.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 19-24 år och gruppen 25-29 år vad gäller andelen som upplever att studiestödet räcker under åren 2013 till 2020.

Fotnot:

Skattningarna är behäftade med stora felmarginaler på grund av små urvalsgrupper. Inga uppgifter redovisas för åldersgruppen 25–29 år (varken totalt eller uppdelat på kvinnor och män) 2013 samt för kvinnor och män 25–29 år 2017 på grund av för få observationer (n < 30). Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga, med och utan barn, boende i egna hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianinkomsten för samtliga, 20–24 år. 2011–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 20–24 år med låg ekonomisk standard var 26,4 procent år 2022. Det är en marginell minskning jämfört med 2021, då andelen var 26,6 procent.

År 2022 var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar, 27,2 respektive 25,6 procent. Andelen minskade något bland killar jämfört med 2021, medan andelen ökade något bland tjejer.

År 2022 var andelen unga 20–24 år med låg ekonomisk standard större bland utrikes födda unga än bland inrikes födda unga, 30,9 respektive 24,9 procent. Andelen har minskat påtagligt bland utrikes födda unga de senaste åren, medan andelen har ökat något bland inrikes födda unga. Bland utrikes födda unga var andelen med låg ekonomisk standard större bland tjejer än bland killar, 37,3 respektive 26,5 procent. Bland inrikes födda unga var andelen något större bland killar än bland tjejer, 25,2 respektive 24,6.

Andelen unga 20–24 år med låg ekonomisk standard var större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund under 2022, 30,8 respektive 24,5 procent. Andelen har minskat påtagligt bland unga med utländsk bakgrund de senaste åren, medan andelen har ökat något bland unga med svensk bakgrund. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard större bland tjejer än bland killar, 35,5 respektive 27,3 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen marginellt större bland killar än bland tjejer, 24,7 respektive 24,3 procent.

År 2022 var andelen med låg ekonomisk standard större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 25–29 år, 26,4 respektive 14,9 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män i båda åldersgrupperna. I den yngre åldersgruppen var andelen 27,2 procent bland tjejer och 25,6 procent bland killar. I den äldre åldersgruppen var motsvarande siffror 15,4 procent bland kvinnor och 14,4 procent bland män.

År 2022 var andelen med låg ekonomisk standard större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 30–64 år, 26,4 respektive 11,3 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 20–24 år, 27,2 respektive 25,6 procent. I åldersgruppen 30–64 år var det knappt någon skillnad mellan kvinnor och män.

Fotnot:

Från och med 2011 bildas hushåll utifrån uppgifter baserade på folkbokföring på lägenhet. Från 2020 ingår pendlarinkomster (inkomst från nordiskt grannland för person folkbokförd i Sverige). Från 2021 påverkar växelvis boende barn ekonomin i båda hushåll som de bor växelvis i. Tidigare påverkas endast hushållet där barnet är folkbokfört.

Andel unga som inte studerar och som saknar gymnasieutbildning, 16–24 år, 2008–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som inte studerade och saknade gymnasieutbildning var 6,8 procent år 2022. Det är en liten ökning jämfört med 2021, då andelen var 6,4 procent.

År 2022 var andelen utan gymnasieutbildning större bland killar än bland tjejer, 8,4 respektive 5,1 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer under hela mätperioden.

Andelen unga 16–24 år utan gymnasieutbildning var betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda under 2022, 12 respektive 5,4 procent. Andelen utan gymnasieutbildning var större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 6,4 procent bland killar och 4,4 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 15,4 procent bland killar och 7,7 procent bland tjejer. Sedan 2020 har andelen bland utrikes födda killar ökat påtagligt.

År 2022 var andelen unga 16–24 år utan gymnasieutbildning dubbelt så stor bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 10,1 respektive 5,3 procent. Andelen utan gymnasieutbildning var större bland killar än bland tjejer, både bland unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 6,1 procent bland killar och 4,5 procent bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 13,2 procent bland killar och 6,5 procent bland tjejer. Sedan 2020 har andelen bland killar med utländsk bakgrund ökat påtagligt.

År 2022 var andelen utan gymnasieutbildning större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 9,2 respektive 3,8 procent. Andelen utan gymnasieutbildning var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 4,2 procent bland killar och 3,3 procent bland tjejer. I åldersgruppen 20–24 år var andelen 11,6 procent bland män och 6,6 procent bland kvinnor.

Fotnot:

Gruppen unga som inte uppnått 2-årig gymnasial utbildningsnivå och inte var i studier under höstterminen utgörs endast av dem som vi har en uppgift om högsta utbildning i Utbildningsregistret. Personerna har utbildningsnivå 100-317, enligt Svensk Utbildningsnomenklatur, i Utbildningsregistret. Högsta utbildning i Utbildningsregistret klassificeras enligt SUN, http://scb.se/sun/.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande program och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år 2011-2018. Procent.

Analys

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var 83,6 procent 2018. Andelen har ökat från 2011 då det var 77 procent.

Andelen elever som tagit examen inom fyra år var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2018. Den var 85,9 respektive 81,3 procent år 2018.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var större bland inrikes födda än utrikes födda elever under hela perioden 2011 till 2018. Det var 85,2 respektive 71,7 procent år 2018. För båda grupperna har andelen ökat över tid. Under hela perioden var andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år större bland tjejer än bland killar både för inrikes- och utrikes födda elever.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var större bland elever med svensk bakgrund än utländsk bakgrund under hela perioden 2011 till 2018. Det var 86,2 respektive 73,9 procent år 2018. För båda grupperna har andelen ökat över tid. Under hela perioden var andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år större bland tjejer än bland killar både för elever med svensk respektive utländsk bakgrund.

Andel av avgångseleverna från gymnasieskolan som gick ut med grundläggande behörighet till högskolestudier läsåren 2011/12-2021/22. Procent.

Analys

Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola/universitet ökade från 70,3 procent år 2014 till 72,5 procent år 2022.

Under hela perioden 2012 till 2022 var det en större andel behöriga bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade med införandet av den nya läroplanen 2014. År 2022 var andelen behöriga 80,2 procent bland tjejer och 65 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2022 var det en större andel inrikes än utrikes födda elever som var behöriga till högskola/universitet. År 2022 var andelen behöriga 74,2 procent bland inrikes födda och 61,5 bland utrikes födda. Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för inrikes och utrikes födda elever. Bland utrikes födda killar har andelen minskat från 57,9 år 2019 till 52,4 år 2022.

Under perioden 2012 till 2021 var det en något större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till högskola/universitet. År 2022 var andelen 74,1 procent bland elever med svensk bakgrund och 67 procent bland elever med utländsk bakgrund. Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för elever med svensk och med utländsk bakgrund. Bland killar med utländsk bakgrund har andelen med behörighet minskat från 62,9 procent 2019 till 58,9 procent 2022.

Fotnot:

År 2014 var första året med en ny läroplan, Gy 2011. I den är reglerna ändrade för vilka kurser som ger grundläggande behörighet. Om man jämför avgångskullarna från och med 2013/14 med tidigare avgångskullar är det viktigt att veta att man jämför grupper som gått med olika läroplaner. År 2020 innebär läsåret 2019/20 och så vidare. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel elever som avslutat grundskolans årskurs 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan, läsåren 2011/12 - 2021/22. Procent.

Analys

Våren 2022 var 85,0 procent av eleverna som avslutat årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Under perioden 2012 till 2022 har andelen behöriga till yrkesprogram minskat från 87,5 procent till 85,0 procent, men andelen har ökat något sedan 2017.

Under perioden 2012 till 2022 har andelen med behörighet varit större bland tjejer jämfört med killar. Våren 2022 var andelen behöriga 85,8 procent bland tjejer och 84,2 procent bland killar.

Under perioden 2012 till 2022 var det en betydligt större andel bland inrikes födda elever än elever födda utrikes som var behöriga till gymnasiet. Skillnaden mellan grupperna ökade mellan år 2014 och 2016, men har sedan dess åter minskat. Våren 2022 var andelen behöriga 88,7 procent bland inrikes födda elever och 64,6 procent bland utrikes födda elever. Bland inrikes födda elever har skillnaden mellan tjejer och killar varit liten mellan 2012 och 2022. Bland utrikes födda elever har andelen behöriga varit betydligt högre bland tjejer än bland killar sedan våren 2015, men skillnaden har åter minskat de senaste åren.

Under hela perioden 2012 till 2022 var det en betydligt större andel bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som var behöriga till gymnasiet. Våren 2022 var andelen 89,5 procent bland elever med svensk bakgrund, respektive 72,4 procent bland elever med utländsk bakgrund. Bland elever med svensk bakgrund är skillnaden i andel med behörighet mellan tjejer och killar liten. Bland elever med utländsk bakgrund var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar sedan våren 2015, men skillnaden har åter minskat de senaste åren.

Fotnot:

Under läsåret 2015/16 invandrade många barn. De som har kommit sent inpå betygsättningen har haft svårt att hinna uppnå godkända slutbetyg. De nyanlända eleverna utgör 4 procent av den totala populationen 2017 jämfört med 5 procent 2016 och 1 procent eller mindre tidigare år. Sedan våren 2015 ingår elever som saknar uppgift om personnummer i kategorin utländsk bakgrund och utrikes födda. Tidigare ingick dessa i svensk bakgrund och inrikes födda. Dorotea kommun har ej inkommit med uppgift våren 2019.

Rapporterade klamydiafall bland unga, 16-24 år, 2010-2022. Promille.

Analys

Andelen inrapporterade fall av klamydia bland unga i åldersgruppen 16–24 år minskade något sedan 2010. År 2022 var andelen med rapporterade klamydiafall 17,6 promille (1,8 procent) bland unga.

Under hela perioden 2010 till 2022 har andelen rapporterade klamydiafall varit betydligt större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. År 2022 var andelen 22,9 promille (2,3 procent) bland tjejer och 12,9 promille (1,3 procent) bland killar. Andelen har minskat över tid bland båda könen jämfört med år 2010.

År 2022 var andelen rapporterade klamydiafall större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 20,3 promille (2 procent) respektive 14,4 promille (1,4 procent). I båda åldersgrupperna var andelen högre bland tjejer än bland killar.

År 2022 var andelen rapporterade klamydiafall betydligt lägre i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år. I åldersgruppen 25-29 var andelen klamydiafall 9,2 promille (0.9 procent) år 2022. Skillnaden mellan könen var liten. För åldrarna 16-19 år och 20-24 år var andelarna 14,4 promille (1.4 procent) respektive 20,3 promille (2 procent). I båda åldersgrupperna var andelen högre bland tjejer jämfört med killar.

Andel unga som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl, 16–25 år, 2009–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl var 30 procent år 2021. Andelen har minskat jämfört med år 2018.

Andelen är större bland tjejer, 36 procent, jämfört med 24 procent bland killar år 2021.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland inrikes födda än bland utrikes födda unga år 2021, 31 jämfört med 20 procent. Bland inrikes födda unga är andelen större bland tjejer än bland killar år 2018, 44 respektive 30 procent. Bland utrikes födda unga är antalet killar för litet för att det ska gå att analysera skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga med svensk bakgrund, 32 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 20 procent, år 2021. Bland unga med svensk bakgrund är andelen samma år större bland tjejer än bland killar, 45 respektive 30 procent. Bland unga med utländsk bakgrund finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga i åldern 20–25 år jämfört med unga som är 16–19 år, 36 respektive 21 procent. I båda åldersgrupperna är andelen tjejer som köpt produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl större än andelen killar år 2018.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel företagare av de sysselsatta bland unga, 18–24 år, 2011–2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 18–24 år som drev eget företag år 2021 var 1,5 procent. Andelen har legat på en stabil nivå under hela perioden 2011–2021.

År 2021 var andelen företagare något högre bland killar än bland tjejer, 2 respektive 1,1 procent. Skillnaden mellan könen har varit i stort sett oförändrad sedan mätperiodens början år 2011.

År 2021 var andelen företagare marginellt större bland inrikes än bland utrikes födda, 1,6 respektive 1,3 procent. Andelen var något större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 2,1 procent bland killar och 1 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 1,4 procent bland killar och 1,2 procent bland tjejer.

Andelen företagare var marginellt större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund, 1,6 respektive 1,4 procent. Andelen var något större bland killar än bland tjejer, både bland unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 2,2 procent bland killar och 1 procent bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 1,6 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer.

Det är en större andel företagare i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år. År 2021 var andelen 3,4 procent i den äldre åldersgruppen och 1,5 procent i den yngre åldersgruppen. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 2,1 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 4,1 procent bland killar och 2,6 procent bland tjejer.

Det är en betydligt större andel företagare i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år. År 2021 var andelen 8,9 procent i den äldre åldersgruppen och 1,5 procent i den yngre åldersgruppen. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaden mellan könen är mindre i den yngre åldersgruppen. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 2,1 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 11,7 procent bland män och 5,8 procent bland kvinnor.

Andel unga som gått till arbete eller utbildning efter program med aktivitetsstöd 16–24 år, 2011–2023. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var 37,4 procent år 2023, vilket är en liten minskning jämfört med 2022.

Andelen som gick till arbete eller utbildning var större bland killar än bland tjejer år 2023, 40,1 respektive 33,1 procent. Andelen minskade något bland både killar och tjejer jämfört med 2022.

Andelen som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var större bland inrikes än bland utrikes födda under 2023, 40,1 respektive 33,7 procent. Andelen minskade något bland både inrikes och utrikes födda jämfört med 2022. Andelen var större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 41 procent bland killar och 38,7 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 38,9 procent bland killar och 25,1 procent bland tjejer.

Andelen som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var något större i åldersgruppen 16–19 år än i gruppen 20–24 år under 2023, 38,9 respektive 37,3 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 39,2 procent bland killar och 38,3 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 40,2 procent bland killar och 32,7 procent bland tjejer.

Andelen som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 25–29 år under 2023, 37,4 respektive 33,6 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 40,1 procent bland killar och 33,1 procent bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 38,1 procent bland killar och 28,3 procent bland tjejer.

Fotnot:

På grund av felaktigt underlag har siffrorna reviderats för alla tidigare år fram till år 2021.

Mediantid i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa, 16–24 år. 2011–2023. Antal dagar.

Analys

Mediantiden i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år var 117 dagar år 2023. Mediantiden i arbetslöshet ökade kraftigt mellan 2020 och 2021, men har därefter minskat.

År 2023 var mediantiden i arbetslöshet något kortare bland killar än bland tjejer, 115 respektive 121 dagar. Skillnaden mellan könen har varit relativt liten under hela mätperioden.

Mediantiden i arbetslöshet var längre bland utrikes än bland inrikes födda år 2023, 145 respektive 102 dagar. Mediantiden minskade bland både inrikes och utrikes födda unga jämfört med 2022, men minskningen var något större bland utrikes födda unga.

År 2023 var mediantiden i arbetslöshet längre för åldersgruppen 25–29 år än för gruppen 16–24 år, 183 respektive 117 dagar. Mediantiden minskade i båda åldersgrupperna jämfört med 2022. Mediantiden i arbetslöshet var något längre bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var mediantiden 121 dagar bland tjejer och 115 dagar bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 192 dagar bland kvinnor och 178 dagar bland män.

Unga som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, 16–24 år, 2011–2023. Procent

Analys

Andelen unga i åldern 16–24 år som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd var 7,2 procent år 2023. Det är en liten minskning jämfört med förgående år. Andelen har minskat gradvis sedan 2020.

Andelen inskrivna arbetslösa var något större bland killar än bland tjejer, 8,6 respektive 5,8 procent. Skillnaden mellan könen har varit relativ oförändrad sedan mätperiodens början år 2011.

Andelen inskrivna arbetslösa var betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda under 2023, 13,9 respektive 5,5 procent. Andelen minskade bland både inrikes och utrikes födda jämfört med 2022, men minskningen var större bland utrikes födda. Andelen var större bland inrikes födda killar än bland inrikes födda tjejer (7 respektive 4,1 procent), medan andelen var något större bland utrikes födda tjejer än bland utrikes födda killar (14,1 respektive 13,7 procent).

Andelen inskrivna arbetslösa var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år under 2023, 8,1 respektive 4,6 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna har ökat något sedan år 2020. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 6,4 procent bland killar och 3,1 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 9,2 procent bland killar och 6,9 procent bland tjejer.

År 2023 var andelen inskrivna arbetslösa marginellt större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 25–29 år, 7,2 respektive 6,8 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 16–24 år, 8,6 respektive 5,8 procent, medan andelen var lika stor bland killar och tjejer i gruppen 25–29 år.

Fotnot:

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar, 16–24 år, 2011–2023. Procent.

Analys

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldern 16–24 år var 4,4 procent år 2023. Det är en liten minskning jämfört med 2022.

År 2023 var andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar något större bland killar än bland tjejer, 5,2 respektive 3,6 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer under hela perioden 2011 till 2023.

År 2023 var andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar är betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda, 9,4 respektive 3,2 procent. Andelen minskade både bland inrikes och utrikes födda jämfört med 2022, men minskningen var större bland utrikes födda. Andelen var större bland inrikes födda killar än bland inrikes födda tjejer, 4 respektive 2,4 procent, medan andelen var något större bland utrikes födda tjejer än bland utrikes födda killar, 9,8 respektive 9,2 procent.

Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år under 2023, 5,3 respektive 1,8 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 2,4 procent bland killar och 1,2 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 6 procent bland killar och 4,5 procent bland tjejer.

År 2023 var andelen som varit arbetslösa i mer än 90 dagar något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 5 respektive 4,4 procent. I åldersgruppen 16–24 år var andelen något större bland killar än bland tjejer, 5,2 respektive 3,6 procent, medan andelen var lika stor bland killar och tjejer i gruppen 25–29 år.

Fotnot:

På grund av felaktigt underlag har siffrorna reviderats för alla tidigare år fram till år 2019. Det medför särskilt att uppgifterna för utrikes födda har varit underskattade.

Andel unga som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, 16–24 år, 2010-2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra var 77 procent år 2022. Sett över hela perioden sedan 2010 har andelen unga som mår bra minskat med 8 procentenheter.

Andelen som mår bra var mindre bland tjejer än bland killar år 2022, 72 respektive 83 procent. Jämfört med 2021 minskade andelen bland tjejer med 4 procentenheter.

År 2022 var andelen unga 16–24 år som mår bra något mindre bland inrikes än bland utrikes födda, 77 respektive 80 procent. Bland inrikes födda var andelen mindre bland tjejer än bland killar, 70 respektive 83 procent. I gruppen utrikes födda fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2022 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 och 20–24 år vad gäller andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. I båda åldersgrupperna var det en större andel killar än tjejer som uppgav att de mår bra.

Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år vad gäller andelen som mår bra under 2022. I åldersgruppen 16–24 år var det en större andel killar än tjejer som uppgav att de mår bra. I åldersgruppen 25–29 år fanns det ingen skillnad mellan könen.

Fotnot:

Mellan 2010 och 2016 utförde Folkhälsomyndigheten enkäten varje år. Numera utförs den vartannat år. Indikatorn redovisas inte efter kön för grupperna inrikes/utrikes födda åren 2013 och 2016 på grund av för litet antal individer i gruppen. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som använt narkotika de senaste 12 månaderna, elever i årskurs 2 på gymnasiet, 2010–2022. Procent.

Analys

Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika de senaste 12 månaderna var 15 procent år 2022.

År 2022 var andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna 16 procent bland killar och 13 procent bland tjejer.

Fotnot:

Till följd av distansundervisning på grund av covid 19 pandemin genomfördes ingen datainsamling i gymnasiet 2020. Eftersom det saknas data för felmarginaler så kan inga slutsatser om statistisk säkerhetsställd skillnad över tid eller mellan könen göras. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskkonsumtion av alkohol, 16–24 år, 2010–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 21 procent år 2022, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2021. Sett över hela perioden sedan 2010 har andelen unga 16–24 år med riskkonsumtion av alkohol dock minskat påtagligt.

År 2022 var andelen med riskkonsumtion av alkohol något större bland tjejer än bland killar, 23 respektive 20 procent. Jämfört med 2021 ökade andelen bland tjejer med 6 procentenheter.

Andelen unga 16–24 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var större bland inrikes än bland utrikes födda år 2022, 25 respektive 6 procent. Andelen var något större bland tjejer än bland killar, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 27 procent bland tjejer och 23 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 9 procent bland tjejer och 4 procent bland killar.

År 2022 var andelen med riskkonsumtion av alkohol större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 28 respektive 15 procent. I åldersgruppen 16–19 år var andelen något större bland tjejer än bland killar, 18 respektive 12 procent. I åldersgruppen 20–24 år fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2022 var andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol lika stor (21 procent) i åldersgruppen 25–29 år som i gruppen 16–24 år. I åldersgruppen 16–24 år var andelen med riskkonsumtion av alkohol något större bland tjejer än bland killar, 23 respektive 20 procent. I åldersgruppen 25-29 år fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som sitter still minst tio timmar per dygn (exkl. sömn), 16–24 år, 2016–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som är stillasittande 10 timmar eller mer per dygn var 34 procent år 2022.

År 2022 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer vad gäller andelen som är stillasittande 10 timmar eller mer per dygn.

År 2022 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda vad gäller andelen som är stillasittande 10 timmar eller mer per dygn. Bland utrikes födda var andelen stillasittande större bland tjejer än bland killar, 40 respektive 30 procent. Bland inrikes födda fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Andelen som är stillasittande 10 timmar eller mer per dygn var större i åldersgruppen 16–19 år än i gruppen 20–24 år under 2022, 37 respektive 30 procent. I åldersgruppen 16–19 år var det en något större andel tjejer än killar som är stillasittande, 39 respektive 35 procent. I åldersgruppen 20–24 år fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2022 var andelen som är stillasittande 10 timmar eller mer per dygn något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 37 respektive 34 procent. I åldersgruppen 25–29 år var det en större andel män än kvinnor som är stillasittande, 42 respektive 32 procent. I åldersgruppen 16–24 år fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

Fotnot:

Indikatorn redovisas inte uppdelat efter kön för inrikes/utrikes födda år 2016, på grund av för litet antal individer i gruppen. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som röker dagligen, 16–24 år, 2010-2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som röker dagligen var 3 procent år 2022. Sedan år 2010 har andelen minskat med 8 procentenheter.

Andelen som röker dagligen var lika stor (3 procent) bland både killar och tjejer år 2022. Mellan 2010 och 2022 har andelen minskat med 10 procentenheter bland tjejer och 5 procentenheter bland killar.

År 2022 fanns det ingen skillnad mellan inrikes och utrikes födda vad gäller andelen som röker dagligen.

År 2022 var andelen som röker dagligen något större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 4 respektive 2 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar vad gäller andelen som röker dagligen, varken inom åldersgruppen 16–19 år eller inom gruppen 20–24 år.

År 2022 var andelen som röker dagligen något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 5 respektive 3 procent. En något större andel killar än tjejer uppgav att de röker dagligen i åldersgruppen 25–29 år, medan det inte fanns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen vad gäller andelen som röker dagligen i gruppen 16–24 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som snusar dagligen, 16–24 år, 2010-2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år som snusar dagligen var 14 procent år 2022, vilket är den högsta uppmätta andelen hittills under perioden 2010–2022.

Andelen som snusar dagligen var större bland killar än bland tjejer år 2022, 17 respektive 10 procent. Jämfört med 2021 ökade andelen något bland tjejer (4 procentenheter).

År 2022 var andelen som snusar dagligen större bland inrikes än bland utrikes födda, 15 respektive 7 procent. Andelen som snusar dagligen var större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 18 procent bland killar och 12 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 11 procent bland killar och 3 procent bland tjejer. Noterbart är dock att andelen nästan fördubblades bland inrikes födda tjejer mellan 2021 och 2022.

Andelen som snusar dagligen var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år år 2022, 18 respektive 10 procent. Andelen som snusar dagligen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 12 procent bland killar och 8 procent bland tjejer. I åldersgruppen 20–24 år var andelen 21 procent bland killar och 14 procent bland tjejer.

År 2022 var andelen unga som snusar dagligen större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 18 respektive 14 procent. Andelen som snusar dagligen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 17 procent bland killar och 10 procent bland tjejer. I åldersgruppen 25–29 år var andelen 23 procent bland män och 12 procent bland kvinnor.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med ett BMI på 30 eller över (fetma), 16–24 år, 2010–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år med ett BMI på 30 eller mer var 6 procent år 2022. Under hela perioden 2010–2022 har andelen legat stabilt mellan 5–7 procent.

År 2022 var andelen med ett BMI på 30 eller mer lika stor (6 procent) bland både killar och tjejer.

År 2022 var andelen med ett BMI på 30 eller mer lika stor (6 procent) bland både inrikes och utrikes födda. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive grupp.

Andelen med ett BMI på 30 eller mer var något större i åldersgruppen 20–24 än i gruppen 16–19 år under 2022, 8 respektive 5 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive grupp.

År 2022 var andelen med ett BMI på 30 eller mer större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 11 respektive 6 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive grupp.

Fotnot:

Body Mass Index beräknas genom att dela kroppsvikten (i kg) med längd (i m) i kvadrat. Ett BMI på 30 eller mer räknas som fetma. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga med riskabla spelvanor, 16–24 år, 2014–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor var 4 procent år 2022. Andelen har legat på en relativt stabil nivå över tid.

År 2022 var andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor större bland killar än bland tjejer, 8 respektive 1 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer under hela mätperioden.

Andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor var något större bland utrikes än bland inrikes födda år 2022, 7 respektive 4 procent. Det var fler killar än tjejer med riskabla spelvanor, både bland inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda var andelen 14 procent bland killar och 1 procent bland tjejer. Bland inrikes födda var motsvarande siffror 6 procent bland killar och 1 procent bland tjejer.

År 2022 var andelen med riskabla spelvanor större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 7 respektive 2 procent. Det var fler killar än tjejer med riskabla spelvanor i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 20–24 var andelen 12 procent bland killar och 1 procent bland tjejer. I åldersgruppen 16–19 år var motsvrande siffror 4 procent bland killar och 0 procent bland tjejer.

År 2022 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år vad gäller andelen med riskabla spelvanor. I båda åldersgrupperna var det en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 4 procent år 2021. Andelen har varit i princip oförändrad under hela mätperioden.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer vad gäller utsatthet för grövre våld. Under perioden 2015–2019 var andelen dock statistiskt säkerställt större bland killar än bland tjejer.

År 2021 var andelen som utsatts för grövre våld större bland utrikes än bland inrikes födda, 9 respektive 3 procent.

Andelen som utsatts för grövre våld var större bland elever med utländsk bakgrund än bland elever med svensk bakgrund år 2021, 7 respektive 3 procent.

Fotnot:

Siffror i texten som är större än 5 procent är avrundade till heltal. Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet. Skolundersökningen om brott (SUB) genomförs vartannat år av Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät under skoltid svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 11 procent år 2021.

Andelen som utsatts för hot var något större bland tjejer än bland killar år 2021, 12 respektive 10 procent. Andelen bland tjejer har minskat något över tid, medan andelen bland killar har varit relativt oförändrad.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skilland mellan inrikes och utrikes födda vad gäller utsatthet för hot.

Andelen som utsatts för hot var lika stor (11 procent) bland både elever med svensk respektive utländsk bakgrund år 2021.

Fotnot:

Siffror i texten som är större än 5 procent är avrundade till heltal. Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet. Skolundersökningen om brott (SUB) genomförs vartannat år av Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät under skoltid svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 24 procent år 2021.

Andelen som utsatts för stöld var något större bland killar än bland tjejer år 2021, 26 respektive 21 procent. Skillnaden mellan könen har varit relativ oförändrad under hela mätperioden.

År 2021 var andelen som utsatts för stöld större bland utrikes än bland inrikes födda, 33 respektive 23 procent. Jämfört med 2019 har andelen minskat något bland inrikes födda, medan andelen i stort sett är oförändrad bland utrikes födda.

År 2021 var andelen som utsatts för stöld större bland elever med utländsk bakgrund än bland elever med svensk bakgrund, 31 respektive 22 procent. Skillnaden mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund har varit relativt oförändrad under hela mätperioden. ;

Fotnot:

Siffror i texten som är större än 5 procent är avrundade till heltal. Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet. Skolundersökningen om brott (SUB) genomförs vartannat år av Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät under skoltid svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Andel elever i årskurs 9 som uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna, 2015–2021. Procent.

Analys

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 18 procent år 2021. Andelen har varit i princip oförändrad under hela mätperioden, bortsett från en tillfällig ökning år 2017.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer vad gäller utsatthet för lindrigare våld. Under perioden 2015–2019 var andelen dock statistiskt säkerställt större bland killar än bland tjejer.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda vad gäller utsatthet för lindrigare våld.

År 2021 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund vad gäller utsatthet för lindrigare våld.

Fotnot:

Siffror i texten som är större än 5 procent är avrundade till heltal. Den totala andelen inkluderar elever som svarat att de är tjejer, killar eller som svarat annan könstillhörighet. Skolundersökningen om brott (SUB) genomförs vartannat år av Brå. Elever i årskurs 9 får via en pappersenkät under skoltid svara på frågor om utsatthet för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna. Urvalet är rikstäckande och enkäten besvaras anonymt.

Andel unga som är ute i naturen, fiskar eller jagar varje varje vecka, 16-25 år, 2009-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som är ute i naturen varje vecka ökade från 20 procent år 2018 till 27 procent år 2021.

År 2021 är andelen unga i åldersgruppen 16-25 år som är ute i naturen varje vecka större bland tjejer jämfört med killar, 30 respektive 24 procent. År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

I åldersgruppen 16-25 år fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda i andel som är ute i naturen varje vecka under perioden 2009-2021. Bland inrikes födda är det år 2021 en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen, 30 respektive 24 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen samma år.

År 2021 är andelen unga i åldern 16-25 årsom är ute i naturen varje vecka större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund, 27 respektive 19 procent. Under perioden 2009-2018 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan dessa grupper. Bland unga med svensk bakgrund är andelen unga som är ute i naturen större bland tjejer än bland killar år 2021, 32 respektive 25 procent. För unga med utländsk bakgrund finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar samma år.

Åren 2009 till 2021 är det ingen skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år med avseende på andel som är ute i naturen. År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-19 år. I åldersgruppen 20-25 år är andelen större bland tjejer jämfört med killar år 2021, 32 procent respektive 25 procent.

Fotnot:

År 2021 ändrades frågans formulering något. År 2018 och tidigare var svarsalternativet formulerat "Är ute i naturen/fiskar/jagar". År 2021 är svarsalternativet formulerat som "Är ute i naturen/fiskar/jagar (odlar/vandrar/seglar/åker båt)".

Andel unga som läser böcker varje vecka, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som läser böcker varje vecka minskade från 59 procent år 2007 till 29 procent år 2021.

År 2021 är andelen unga i åldersgruppen 16-25 år som läser varje vecka större bland tjejer jämfört med killar, 33 respektive 25 procent.

År 2021 är det en större andel bland utrikesfödda unga jämfört med inrikes födda i åldern 16-25 som läser böcker varje vecka, 35 respektive 28 procent. Bland inrikes födda unga är det en större andel bland tjejer jämfört med killar som läser varje vecka år 2021, 32 respektive 24 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad samma år.

År 2021 är det en större andel av unga i åldern 16-25 år med utländsk bakgrund som läser böcker varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, 35 respektive 28 procent. Bland unga med utländsk bakgrund har andelen minskat jämfört med år 2018, bland unga med svensk bakgrund har andelen inte förändrats. Både bland unga med svensk och utländsk bakgrund är det en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker år 2021.

År 2021 finns ingen skillnad mellan andelen som läser böcker varje vecka i åldersgruppen16-19 år respektive 20-25 år. Det är en större andel tjejer jämfört med killar som läser böcker varje vecka i båda åldersgrupperna år 2021.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 och 2009 står det "Läser". År 2012, 2015 och 2018 står det "Läser böcker (även läsplatta)", år 2021 står det "Läser böcker (även surfplatta)".

Andel unga som idrottar i förening varje vecka, 16–25 år, 2008-2021. Procent.

Analys

År 2021 är andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar i förening varje vecka 25 procent. Andelen har minskat över tid, från att ha varit 36 procent år 2009.

År 2021 är andelen unga som idrottar i föreningen större bland killar jämfört med tjejer, 28 respektive 22 procent.

Bland unga 16-25 år som som idrottar i förening i fanns mellan 2009 till 2021 inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan utrikes och inrikes födda. Bland både inrikes och utrikes födda unga är andelen som idrottar i en förening större bland killar jämfört med tjejer år 2021. Skillnaden mellan könen är större bland utrikes födda unga där 33 procent bland killarna jämfört med 17 procent bland tjejerna idrottar i en förening. Bland inrikes födda unga är andelen 28 procent bland killarna jämfört med 23 procent bland tjejerna.

Bland unga 16-25 år som som idrottar i förening i fanns mellan åren 2009 till 2021 inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan unga med svensk och utländsk bakgrund. Andelen är större bland killar med utländsk bakgrund än bland tjejer med utländsk bakgrund år 2021, 31 respektive 14 procent. Bland unga med svensk bakgrund finns ingen skillnad mellan könen.

Under hela perioden var andelen unga som idrottade i förening större i åldersgruppen 16-19 år än i åldersgruppen 20-25 år. År 2021 är andelen 36 procent i åldern 16-19 år och 18 procent i åldern 20-25 år. Bland unga i åldersgruppen 20-25 år har andelen minskat jämfört med år 2018, i åldersgruppen 16-19 år har andelen inte förändrats. År 2021 är det en större andel killar jämfört med tjejer som idrottar i förening i åldersgruppen 20-25 år, 21 respektive 15 procent. Band unga i den yngre åldersgruppen finns ingen skillnad mellan könen samma år. Åren 2009-2018 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2015 var gruppen utrikes födda tjejer som idrottar varje vecka för liten för att analysera. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som idrottar varje vecka, men inte i klubb eller förening, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Andel unga i åldern 16-25 år som varje vecka idrottar utanför en förening är 64 procent år 2021.

Det är ingen skillnad mellan andelen killar eller tjejer som idrottar utanför en förening år 2021.

År 2021 är andelen unga som idrottar utanför en förening större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga, 65 respektive 54 procent. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av grupperna år 2021.

År 2021 är andelen unga som idrottar utanför en förening större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund, 66 respektive 55 procent. Bland unga med utländsk bakgrund är andelen som idrottar utanför en förening större bland killar än bland tjejer år 2021, 59 respektive 50 procent. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer med svensk bakgrund år 2021.

Det har under perioden 2007 till 2021 inte funnits någon statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år i andelen som idrottade utanför en förening. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som idrottar varje vecka, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar varje vecka är 72 procent år 2021, vilket är lägre jämfört med 2012 då andelen var 77 procent. Det finns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad jämfört med övriga år i tidsserien.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer eller killar i åldersgruppen 16-25 år som idrottar varje vecka. Andelen som idrottar varje vecka har inte förändrats jämfört med år 2018 för något av könen.

År 2021 är det en större andel bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga som idrottar varje vecka. År 2018 fanns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda. Under åren 2007, 2009 och 2015 har andelen varit större bland inrikesfödda. År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som idrottar varje vecka mellan tjejer och killar för någon av grupperna.

År 2021 är andelen som idrottar varje vecka större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund, 74 respektive 64 procent. År 2018 och 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund, men åren 2007-2012 var andelen som idrottade större bland unga med svensk bakgrund, i jämförelse med unga med utländsk bakgrund. År 2021 är det en större andel killar än tjejer bland unga med utländsk bakgrund som idrottar varje vecka, 70 respektive 57 procent. Däremot finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk bakgrund.

År 2021 är andelen som idrottar varje vecka större bland unga i åldersgruppen 16-19 år jämfört med unga i åldern 20-25 år, 75 respektive 69 procent. År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som idrottar mellan unga i olika åldersgrupper. Även år 2007, 2009 och 2015 var det en större andel som indrottade i den yngre åldersgruppen. År 2021 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer inom någon av åldersgrupperna.

Andel unga som skriver varje vecka, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 som skriver varje vecka minskade från 22 procent 2015 till 15 procent 2021.

Under perioden 2007-2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka, i åldersgruppen 16-25. År 2021 är andelen 19 procent bland tjejer och 10 procent bland killar.

År 2021 är andelen unga i åldersgruppen 16-25 år som skriver varje vecka större bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda unga, 19 respektive 14 procent. Både bland inrikes och utrikes födda unga är andelen är andelen som skriver varje vecka större land tjejer jämfört med killar år 2021.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen bland unga med svensk respektive utländsk bakgrund som skriver varje vecka. År 2007, 2009 och 2018 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund som skriver varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, i åldersgruppen 16-25 år. Bland unga med svensk bakgrund var det under hela perioden en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns motsvarande skillnad år 2015 och 2021.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen som skiver varje vecka mellan unga i olika åldersgrupper. År 2021 är det en större andel tjejer än killar som skriver bland unga i båda åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i frågan har ändrats något. År 2007 står det "Skriver", men år 2009 står det "Skriver dikter/dagbok". Denna snävare definition bidrar troligen till minskningen mellan dessa år. År 2012, 2015 och 2018 står det "Skriver (t.ex. text, poesi, dagbok, bloggar)". OBS när det är för få individer för att analysera skillnader visas inga värden. Det gäller till exempel skillnader mellan utrikes födda tjejer och killar åren 2009-2015.

Andel unga som går på konsert/teater/musikal/dansuppvisning/museum/utställning varje månad, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som konsumerar kultur varje månad minskade från 15 procent år 2018 till 7 procent år 2021.

Under perioden 2007-2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i åldern 16-25 år med avseende på andelen som konsumerar kultur varje månad.

År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan andelen inrikes eller utrikes födda unga som konsumerar kultur varje månad. År 2021 år finns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna inrikes eller utrikes födda unga.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen unga med svensk eller utländsk bakgrund som konsumerar kultur varje månad. År 2021 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

År 2021 finns ingen skillad i andel i olika åldergrupper som konsumerar kultur varje månad. År 2021 år finns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

År 2007 var konsumtion av kultur uppdelad på tre frågor, om man går på konsert, eller teater/musikal/dansuppvisning eller museum/utställning. De efterföljande åren var alla alternativen i samma fråga. År 2021 ändrades frågans formulering något till "Ungefär hur ofta gör du följande på din fritid?" med svarsalternativet "Tittar på teater/konsert/musikal/dansuppvisningar/utställningar på museum".

Andel unga som utövar kultur varje vecka, 16-25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16-25 år som utövar kultur varje vecka är 31 procent år 2021. Andelen har minskat något jämfört med 2018.

Åren 2007 samt 2012-2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år. Skillnaden var inte statistiskt säkerställd 2009.

År 2009-2021 var det i åldergruppen 16-25 år inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga som var inrikes eller utrikes födda i hur stor andel som utövar kultur. År 2021 är andelen unga som utövar kultur är större bland tjejer än killar både bland inrikes och utrikes födda unga.

Åren 2009-2021 var det inga skillnader mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund i hur stor andel som utövar kultur i åldersgruppen 16-25 år. År 2021 är andelen unga som utövar kultur är större bland tjejer än killar både bland unga med utländsk och svensk bakgrund.

Under perioden 2007-2021 var det en större andel bland unga i åldersgruppen 16-19 år som utövar kultur, än i åldersgruppen 20-25 år. År 2021 är andelen som utövar kultur större bland tjejer än bland killar både i åldersgruppen 16-19 år och 20-25 år.

Fotnot:

Alternativen som anges i undersökningarna varierar något. År 2007 och 2009 står det "Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater". År 2012, 2015 och 2018 finns alla alternativ från tidigare med, och utöver dessa tillkom "gör bild (t.ex. målar, tecknar, foto, film)". År 2021 står det "Sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/spelar teater/målar", medan "fotograferar, filmar, vloggar" följs upp i ett eget svarsalternativ. Indikatorn visar resultaten av de två svarsalternativet sammanslagna för år 2021.

Andel unga som varje månad besöker bibliotek, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

År 2021 är andelen unga i åldern 16–25 år som besöker bibliotek varje månad 22 procent.

Under perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besöker bibliotek varje månad. År 2021 är andelen 26 procent bland tjejer och 19 procent bland killar.

Under perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besöker bibliotek varje månad i åldergruppen 16–25 år. År 2021 är andelen 38 respektive 21 procent. För inrikes födda är andelen större bland tjejer än bland killar år 2021, 24 respektive 17 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar samma år.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland unga med utländsk än med svensk bakgrund som besöker bibliotek varje månad i åldersgruppen 16–25 år. År 2021 är andelen 35 respektive 19 procent. Det är en större andel bland tjejer jämfört med killar som besöker bibliotek både bland unga med svensk och utländsk bakgrund år 2021.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen unga inom olika åldersgrupper som besöker bibliotek varje månad. År 2021 är det en större andel bland tjejer än bland killar som besökte bibliotek i åldersgruppen 20–25 år, 26 respektive 18 procent. I åldersgruppen 16–19 år finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan könen samma år.

Fotnot:

Den exakta ordalydelsen i svarsalternativet har ändrats något. År 2007 och 2009 står det "Besöker bibliotek (inte på skoltid)". År 2012 och 2015 står det "Besöker bibliotek". Frågan är dock identisk alla år, och där anges att det är aktiviteter på fritiden som avses. År 2021 har frågan ändrats till "Ungefär hur ofta är du på följande platser?" med svarsalternativet "På bibliotek".

Andel unga som upplever att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen var 16 procent år 2021. Andelen ökade mellan 2004 och 2009 men har sedan varit stabil fram till år 2021.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar år 2021.

Det fanns ingen skillnad mellan unga inrikes eller utrikes födda 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2021. År 2021 fanns det inte heller någon skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna inrikes eller utrikes födda unga.

Det fanns ingen skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2021. Det fanns inte heller någon skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna unga med svensk eller utländsk bakgrund år 2021.

År 2021 var det en något större andel bland unga i åldern 16-19 år som upplevde att de har möjigheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, jämfört med unga i åldersgruppen 20–25 år, 17 respektive 15 procent. År 2021 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna 16–19 år eller 20–25 år.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var 43 procent år 2021. Andelen är lägre än år 2015 då den var 46 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer år 2021.

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var större bland utrikes födda än bland inrikes födda år 2021, andelen var 49 respektive 42 procent. År 2021 var andelen något större bland tjejer jämfört med killar bland inrikes födda unga. Bland utrikes födda unga fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar.

År 2021 fanns ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i åldern 16–25 år. Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen bland unga med svensk eller utländsk bakgrund år 2021.

År 2018 fanns det ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga i åldersgruppen 16–19 år och unga i åldern 20–25 år. Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av politik, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av politik var 43 procent 2021. Det är en ökning från 2009 då det var 35 procent.

Det var en något större andel killar jämfört med tjejer som var intresserade av politik år 2021, 45 respektive 41 procent. Andelen som är intresserade av politik har ökat jämfört med år 2004 bland både killar och tjejer.

Det var en något större andel bland unga 16–25 år som är inrikes födda jämfört med utrikes födda som var intresserade av politik år 2021, 44 respektive 38 procent. Bland inrikes födda unga var andelen som var intresserade av politik större bland killar jämfört med tjejer år 2021, 46 procent respektive 41 procent. Bland utrikes födda unga fanns inga skillnader mellan tjejer och killar samma år.

Det var en större andel bland unga 16–25 år med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund som var intresserade av politik år 2021, 45 respektive med 39 procent år 2021. Tidigare år i tidsserien har skillnaderna inte varit statistiskt säkerställda. Bland unga med svensk bakgrund var andelen som var intresserade av politik större bland killar jämfört med tjejer år 2021, 47 procent respektive 41 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns inga skillnader mellan tjejer och killar samma år.

Det var en något större andel bland unga i åldersgruppen 20–25 år jämfört med unga i åldern 16–19 år som var intresserade av politik år 2021, 46 respektive 40 procent. Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av samhällsfrågor, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som var intresserade av samhällsfrågor var 62 procent år 2021. Andelen har varit stabil över tid.

År 2021 var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar, 67 respektive 57 procent. Tidigare år, mellan 2012 och 2015 fanns det inte någon skillnad mellan tjejer och killar.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda i andelen som är intresserade av samhällsfrågor år 2021. Både bland utrikes och inrikes födda unga var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar år 2021. Bland utrikes födda unga var andelen 68 respektive 51 procent, och bland inrikes födda unga 67 respektive 57 procent.

År 2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund vad gäller andelen unga 16–25 år som är intresserade av samhällsfrågor. Både bland unga med svensk bakgrund och utländsk bakgrund var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar år 2021. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 67 respektive 58 procent, och bland unga med utländsk bakgrund 68 respektive 53 procent.

År 2021 var det en större andel unga i åldern 20–25 år som var intresserade av samhällsfrågor jämfört med unga i åldern 16–19 år, 62 respektive 55 procent. Både bland unga i åldern 16–19 år och 20–25 år var andelen större bland tjejer än bland killar år 2021.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som är intresserade av vad som händer i andra länder, 16–25 år, 2007–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av vad som händer i andra länder var 64 procent år 2021. Andelen minskade från 70 procent under 2007 till 56 procent 2009, men har sedan ökat till 2021.

Det är en något högre andel bland tjejer som är intresserade av vad som händer i andra länder jämfört med killar år 2021, 66 respektive 62 procent.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder mellan inrikes eller utrikes födda unga 16–25 år. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna år 2021.

År 2021 fanns ingen skillnad i andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder bland unga 16–25 år med svensk eller utländsk bakgrund. Tidigare år, 2007 till 2018, har andelen varit större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund. Det fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna år 2021.

År 2021 är andelen unga som är intresserade av vad som händer i andra länder något större i åldersgruppen 20–25 år jämfört med unga i åldern 16–19 år, 66 respektive 62 procent. Det fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

Fotnot:

Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”), 16–25 år, 2012-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”) var 58 procent 2021. Andelen har ökat sedan 2012.

Det är en större andel bland tjejer än bland killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021. Andelen är 72 procent bland tjejer och 45 procent bland killar. Bland tjejer har andelen ökat jämfört med 2012, medan andelen bland killar är densamma. Det gör att skillnaderna mellan könen är större år 2021 än tidigare.

Det är en större andel bland inrikes än utrikes födda unga som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021, 59 jämfört med 49 procent. Bland både inrikes och utrikes födda unga är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021.

År 2021 är det en högre andel unga med svensk bakgrund än unga med utländsk bakgrund som har stöttat en samhällsfråga på internet, 59 jämfört med 52 procent. Både bland unga med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet 2021.

År 2021 finns ingen skillnad mellan andlen unga i olika åldersgrupper som har stöttat en samhällsfråga på internet. Samma år är det en större andel tjejer än killar som stöttat en åsikt på internet i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är 35 procent 2021. Det har skett en tydlig minskning sedan 2004, då var andelen 52 procent.

Andelen är större bland tjejer, 35 procent, jämfört med killar, 28 procent, år 2021. Andelen som skriver på en namninsamling har minskat bland både tjejer och killar sedan 2004. Då var andelen 58 procent bland tjejerna och 44 procent bland killarna.

År 2021 är andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga, 37 respektive 27 procent. Bland inrikes födda unga är andelen samma år större bland tjejer än bland killar 2021, 50 respektive 24 procent. Även bland utrikes födda unga är andelen större bland tjejer än killar, 41 jämfört med 15 procent.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga med svensk bakgrund, 37 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 32 procent, år 2021. I båda grupperna har andelen minskat sedan 2004. Bland unga med svensk bakgrund är andelen större bland tjejer än bland killar år 2021, 50 respektive 24 procent. Även blland unga med utländsk bakgrund är andelen större bland tjejer än killar, 45 jämfört med 19 procent.

Det är en högre andel unga i åldersgruppen 20-25 år än unga 16-19 år att det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling år 2021, 41 respektive 28 procent. I båda åldersgrupperna är andelen större bland tjejer jämfört med killar år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året skrivit insändare, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare är 4 procent 2021. Det har minskat något sedan 2004, då var andelen 8 procent.

Det finns inga skillnader mellan andelen tjejer och killar som skrivit insändare år 2021. Andelen har minskat för båda könen sedan år 2004, då var andelen 9 procent bland tjejerna och 8 procent bland killarna.

År 2021 är andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare större bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda unga, 8 jämfört med knappt 4 procent. Det finns inga skillnader mellan könen för någon av grupperna år 2021.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga med utländsk bakgrund, 8 procent, än bland unga med svensk bakgrund, 3 procent, år 2021. Det finns ingen skillnad mellan könen för någon av grupperna år 2021.

Andelen som skrivit insändare är större bland unga i åldern 16-19 år än bland unga som är 20-25 år, 7 respektive 2 procent år 2021. Det finns inga skillnader mellan könen för någon av grupperna år 2021.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009–2021. Procent.

Analys

År 2021 är det 7 procent av unga i åldern 16–25 år som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga. Andelen har ökat jämfört med 2009, då var andelen 5 procent.

Andelen är högre bland tjejer jämfört med killar, 9 procent respektive 6 procent. Andelen har ökat för både killar och tjejer jämfört med 2009, då 4 procent av killarna och 6 procent av tjejerna angav att de varit medlemmar i en organisation.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 7 procent bland både inrikes och utrikes födda unga. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan varken inrikes eller utrikes födda tjejer och killar år 2021.

Andelen som senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 7 procent både bland unga med svensk bakgrund och bland unga med utländsk bakgrund år 2021. Det är en högre andel tjejer än killar med svensk bakgrund som var medlemmar i en organisation 2021, 9 jämfört med 6 procent. Bland unga med utländsk bakgrund finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer.

År 2021 är andelen medlemmar högre bland 20-25 åringarna, 9 procent, jämfört med 5 procent bland unga i åldern 16-19 år. Det är en högre andel tjejer än killar i åldersgruppen 20-25 år som var medlemmar i en organisation, 11 jämfört med 7 procent. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer i åldersgruppen 16-19 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt, 16–25 år, 2009–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 2 procent 2021. Andelen har varit ungefär lika stor sedan 2009.

År 2021 finns inga statistisk säkerställda skillnader mellan andelen killar och tjejer som kontaktat en tjänsteman.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan andelen inrikes respektive utrikes födda unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt 2021. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader varken mellan inrikes eller utrikes födda killar och tjejer.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 2 procent både bland unga med svensk och utländsk bakgrund 2021. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer med svensk eller utländsk bakgrund.

År 2021 är andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt 2 procent både bland unga i åldersgruppen 16-19 år och 20–25 år. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året tagit kontakt med någon politiker, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året tagit kontakt med någon politiker är 5 procent 2021. Andelen har minskat jämfört med den första mätningen 2004. Då var andelen 9 procent.

Andelen unga som kontaktat en politiker är högre bland killar än tjejer 2021, 6 procent bland killar och 4 procent bland tjejer. Andelen som uppger att de kontaktat en politiker har minskat sedan 2004 för båda könen.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga inrikes och utrikes födda som kontaktat politiker 2021. Bland inrikes födda är det en högre andel killar än tjejer som kontaktat politiker 2021, 6 jämfört med 4 procent. Bland utrikes födda finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

Andelen unga som kontaktat en politiker är 5 procent bland både unga med svensk och utländsk bakgrund år 2021. År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar bland unga med svensk bakgrund eller bland unga med utländsk bakgrund.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som kontaktat politiker mellan unga 16–19 år och unga 20–25 år. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer i de två åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga, 16–25 år, 2009-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 22 procent 2021. Andelen har ökat över tid från 16 procent 2009.

Andelen som gett pengar till en organisation är högre bland tjejer än bland killar 2021, 29 respektive 15 procent. Skillnaden mellan killar och tjejer har ökat över tid.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andel inrikes respektive utrikes födda unga 16-25 år som gett pengar till en organisation 2021. Bland inrikes födda är andelen större bland tjejer än bland killar, 29 respektive 15 procent 2021. Även bland utrikes födda är andelen större bland tjejer än killar, 23 jämfört med 14 procent.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andel unga 16-25 år med svensk respektive utländsk bakgrund som gett pengar till en organisation 2021. Andelen är större bland tjejer än bland killar för unga med svensk bakgrund. Den är 30 respektive 15 procent 2021. Även bland unga med utländsk bakgrund är andelen större bland tjejer än killar 2021, 24 jämfört med 15 procent.

Andelen unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är större bland unga i åldersgruppen 20-25 år är bland unga i åldersgruppen 16-19 år. Det är 28 respektive 13 procent 2021. Andelen är större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i ett politiskt möte, 16–25 år, 2009-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i ett politiskt möte är 4 procent 2021. Andelen är något lägre än den första mätningen 2009, då andelen var 5 procent.

Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer 2021. Bland killar har det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring sedan 2009, medan andelen har minskat bland tjejer sedan 2009.

2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga inrikes och utrikes födda. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan inrikes födda tjejer och killar år 2021. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan utrikes födda killar och tjejer.

Andelen som det senaste året deltagit i politiska möten är 4 procent både bland unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund 2021. Andelen som deltagit i politiska möten är högre bland killar med svenska bakgrund än tjejer med svensk bakgrund, 4 jämfört med 3 procent. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund.

År 2021 finns inga skillnader i andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte mellan unga i olika åldersgrupper. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer, varken i åldersgruppen 16-19 år eller åldersgruppen 20-25 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker, 16–25 år, 2004–2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker var 8 procent 2021. Nivån har varit relativt stabil sedan 2004 då andelen var 8 procent.

År 2021 finns en skillnad mellan killar och tjejer i andelen som deltar i köpstrejker. Andelen är högre bland tjejer än killar, 9 jämfört med 6 procent. Tidigare år har det inte funnits någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen inrikes födda respektive utrikes födda unga. År 2021 är andelen högre bland inrikes födda tjejer än inrikes födda killar, 9 jämfört med 6 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

Andelen som det senaste året deltar i bojkotter och köpstrejk är 8 procent bland både unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund 2021. År 2021 är andelen högre bland tjejer med svensk bakgrund jämfört med killar med svensk bakgrund, 9 jämfört med 5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund finns ingen statistiskt säkerställd skillnad.

År 2021 är det en högre andel unga 20-25 år än unga 16-19 år som deltog i köpbojkotter, 10 jämfört med 5 procent. Andelen har varit något högre bland unga 20-25 år under perioden 2004-2015. 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna. År 2021 är det en högre andel tjejer än som deltagit i köpbojkotter, både bland unga 16-19 år och unga 20-25 år.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året deltagit i demonstrationer, 16–25 år, 2004–2018. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i demonstrationer var knappt 7 procent 2021. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 14 procent.

Andelen som deltagit i en demonstration är ungefär dubbelt så stor bland tjejer jämfört med killar år 2021, 9 respektive 4 procent. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 16 procent av tjejerna och 12 procent av killarna uppgav att de deltagit i demonstrationer.

År 2021 deltog en högre andel utrikes födda än inrikes födda unga i demonstrationer, 10 jämfört med 6 procent. Bland inrikes födda unga är det en större andel tjejer som deltog i demonstrationer jämfört med killar år 2021, 9 respektive 4 procent. Bland utrikes födda unga finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

År 2021 är det en högre andel unga med utländsk bakgrund än unga med svensk bakgrund som deltagit i en demonstration, 10 jämfört med 6 procent. Bland unga med svensk bakgrund är det en större andel tjejer som deltagit i demonstrationer än killar, 8 jämfört med 4 procent. Även bland unga med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som deltagit i demonstrationer 2021, 13 jämfört med 7 procent.

År 2021 finns inga skillnader i andelen som deltar i demonstrationer mellan unga i olika åldersgrupper. Bland unga i åldern 16-19 år är det en högre andel tjejer än killar som deltog, 9 jämfört med 4 procent. Även bland unga i åldern 20-25 år är det en högre andel tjejer än killar som deltog, 9 jämfört med 5 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet är 23 procent 2021. Det är en ökning jämfört med 2004 då andelen var 10 procent.

Det är en större andel killar än tjejer som debatterar på internet, 24 jämfört med 21 procent. Andelen har ökat i båda grupperna jämfört med 2004, då 7 procent av tjejerna och 13 procent av killarna angav att de varit politiskt aktiva på internet.

Det finns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda avseende andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet år 2021. Bland inrikes födda unga är det en högre andel killar än tjejer som debatterade på internet 2021, 25 jämfört med 21 procent. Bland utrikes födda finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet. Bland unga med svensk bakgrund är det en högre andel killar än tjejer som debatterade på internet 2021, 25 jämfört med 20 procent. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund.

Det är en högre andel unga i åldersgruppen 16–19 år än unga i åldern 20–25 år som debatterat politik på internet år 2021, 25 jämfört med 22 procent. Det finns inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i de olika åldersgrupperna 2021. Före 2018 har andelen varit större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, med den skillanden finns inte längre kvar.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt, 16–25 år, 2004-2021. Procent.

Analys

Andelen unga 16–25 år som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt är 12 procent 2021. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 25 procent.

Andelen är större bland tjejer än bland killar, 14 procent jämfört med 10 procent 2021. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 27 procent av tjejerna och 22 procent av killarna angav att de burit märken eller symboler.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt. Bland unga inrikes födda är det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2021, 14 jämfört med 10 procent. Bland unga utrikes födda finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller med utländsk bakgrund avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt. Bland unga med svensk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som burit symboler 2021, 14 respektive 10 procent. Även bland unga med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som burit symboler år 2021, 13 respektive 7 procent.

År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga i åldersgruppen 16–19 år och unga 20–25 år. Bland unga 16-19 år är det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2021, 13 jämfört med 9 procent. Även bland unga 20-25 år är det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2021, 15 jämfört med 10 procent.

Fotnot:

Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som besöker fritidsgård eller ungdomen hus varje månad, 16–25 år, 2007-2021. Procent.

Analys

Ungefär 4 procent av unga i åldern 16-25 år besökte en fritidsgård varje månad år 2021. Andelen har varit stabil under perioden 2007 till 2018, men har sedan minskat till år 2021.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland killar än bland tjejer som besöker fritidsgård varje månad. År 2021 är skillnaden mellan könen mindre än tidigare, då var andelen 5 procent bland killar och 3 procent bland tjejer.

Under åren samtliga år var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besökte fritidsgård varje månad. År 2021 var det 9 procent bland utrikes födda unga och 3 procent bland inrikes födda unga. Andelen som besöker fritidsgård varje månad har minskat bland utrikes födda unga mellan åren 2018 och 2021.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund som besöker fritidsgård varje månad. År 2021var det 9 procent bland unga med utländsk bakgrund och 3 procent bland unga med svensk bakgrund.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det en betydligt större andel bland unga i åldern 16–19 år som besökte fritidsgård varje månad, jämfört med unga i åldern 20–25 år. År 2021 var andelen bland unga i åldern 16–19 år knappt 8 procent, jämfört med knappt 2 procent i åldersgruppen 20-25 år. Andelen som besöker fritidsgår har minskat jämfört med år 2018 i båda åldersgrupperna.

Andel unga som är medlemmar i en förening, 16–25 år, 2007–2021. Procent.

Analys

Andelen unga i åldern 16–25 år som är medlemmar i en förening minskade från 69 procent 2007 till 56 procent 2021.

År 2021 var det ingen skillnad mellan tjejer och killar i andelen som var medlem i en förening. Tidigare år, 2007 och 2009, var det en större andel bland killar än bland tjejer som var medlemmar i en förening.

År 2007 var andelen bland inrikes födda i åldersgruppen 16–25 år som var medlemmar i en förening större än bland utrikes födda. Under perioden 2009 till 2018 har denna skillnad däremot inte varit statistiskt signifikant. År 2021 är andelen som är medlem i en förening åter större bland inrikesfödda unga jämfört med utrikesfödda unga. År 2021 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2021 var andelen som var medlem i en förening större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Under de tidigare åren 2009, 2015 och 2018 har det inte funnit någon skillnad mellan dessa grupper. År 2007 var det en större andel av unga med svensk bakgrund som var medlemmar i en förening, jämfört med unga med utländsk bakgrund. År 2021 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under perioden 2007 till 2021 var en större andel unga i åldersgruppen 16–19 år medlemmar i en förening, jämfört med åldersgruppen 20–25 år. År 2021 var andelen 60 procent i åldersgruppen 16–19 år och 53 procent i åldersgruppen 20–25 år. År 2021 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Fotnot:

Frågan om medlemskap i förening fanns inte med i Ungdomsenkäten år 2012.

Andel unga som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt dig kränkta, 16–25 år, 2007–2018.

Analys

År 2018 har 14 procent av unga i åldern 16–25 år upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta det senaste halvåret. Andelen som upplever att de blivit kränkta har ökat sedan 2012.

Andelen som upplever att de blivit kränkta var större bland tjejer än bland killar under hela tidsperioden. Skillnaden mellan tjejer och killar har ökat över tid. År 2018 var andelen 19 respektive 10 procent.

År 2018 fanns ingen skillnad mellan andelen unga inrikes eller utrikes födda i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta. Bland inrikes födda unga var andelen större bland tjejer än bland killar, 19 respektive 9 procent år 2018. Bland unga utrikes födda var gruppen för liten för att analysera skillnaderna mellan tjejer och killar.

År 2018 fanns det ingen skillnad mellan andelen unga med svensk respektive utländsk bakgrund i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar, 19 respektive 8 procent under 2018. Bland unga med utländsk bakgrund fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar samma år.

Det fanns ingen skillnad mellan andelen unga 16–19 år och unga 20–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta 2018. Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Fotnot:

Utifrån diskrimineringsgrunderna utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet/könsuttryck, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion. Ålder som diskrimineringsgrund infördes i 2012 års undersökning. Talen i texten är avrundade till heltal.

Andel som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet, 2006-2018. Procent.

Analys

De flesta elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. År 2018 var andelen elever som kände sig trygga i skolan 92 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar totalt när det gäller andelen som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen 95 procent bland killar och 90 procent bland tjejer.

Elever med svensk bakgrund uppger i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen som känner sig trygga i skolan 94 procent bland unga med svensk bakgrund och 87 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Andelen som känner sig trygga i skolan är lika stor bland elever i grundskolans årskurs 7–9 som bland elever i gymnasieskolan. År 2018 var andelen 92 procent respektive 93 procent. I årskurs 7–9 är andelen år 2018 som känner sig trygga i skolan större bland killar än bland tjejer, 95 procent jämfört med 88 procent. Bland elever i gymnasieskolan finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, 18-24 år, 2004-2019. Procent.

Analys

I 2019 års Europaparlamentsval var det runt 44 procent av unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2014 års Europaparlamentsval var motsvarande andel runt 46 procent.

Unga kvinnor 18-24 år röstade i något högre utsträckning än unga män vid Europaparlamentsvalet 2019. Andelen var 48 procent respektive 41 procent. En liknande skillnad i valdeltagande kunde även noteras vid Europaparlamentsvalet 2014.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland unga i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2019 omkring 46 procent bland inrikes födda respektive 27 procent bland unga utrikes födda. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2019 bland såväl inrikes som utrikes födda.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund. Bland unga i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2019 knappt 49 procent bland unga med svensk bakgrund respektive 28 procent bland unga med utländsk bakgrund. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2019 oavsett bakgrund.

Det finns knappt någon skillnad i valdeltagande för Europaparlamentsvalet 2019 mellan åldersgrupperna 18-24 år och 25-29 år. Andelen var 44,4 procent respektive 44,5 procent.

Valdeltagandet var högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid Europaparlamentsvalet 2019 var valdeltagandet drygt 13 procentenheter högre bland äldre 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. Andelarna var 57 procent respektive 44 procent.

Fotnot:

Vid 2019 års undersökningen övergick SCB från en urvalsundersökning till att genomföra en totalundersökning. Det är anledningen till avsaknaden av felmarginaler till andelarna 2019. Siffrorna i texten är avrundande till heltal.

Andel unga med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 13-18 år med psykosomatiska symtom i form av huvudvärk, magont eller svårt att somna minst en gång i veckan var 55 procent 2018/2019. Tidigare ökade andelen från 50 procent 2008/2009 till 58 procent 2017 men det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen 2019 och något tidigare år.

Andelen unga med psykosomatiska symptom är större bland tjejer än bland killar. År 2018/2019 var det 63 respektive 48 procent. Psykosomatiska besvär har ökat bland killar över tid, från 39 procent 2008/2009 till 48 procent år 2018/2019. För tjejer finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. Det är i gruppen med svensk bakgrund att vanligare bland tjejer än bland killar att ha psykosomatiska sypmptom, 65 procent respektive 50 procent 2018/2019. I gruppen unga med utländsk bakgrund kan könen inte jämföras på grund av för få svarande.

Fotnot:

Vid jämförelse över tid bör beaktas att frågeställningen från och med 2016 skiljer sig mot tidigare år. I ett av de fem svarsalternativen som ingår i bakomliggande intervjufrågor har “Flera gånger i veckan” ändrats till “Några gånger i veckan” från och med 2013. En bedömning har gjorts att resultaten ändå går att redovisas som dubbelår samt jämföras bakåt i tiden. Svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är de som svarat ”Varje dag”, ”Några (flera) gånger i veckan” samt ”En gång i veckan”. Från och med 2016 delas frågorna upp på en Ja/Nej fråga som följs av en fråga om hur ofta i de fall barnen svarar Ja. De svarsalternativ som ingår i redovisade andelsuppgifter är "Flera gånger i veckan" samt "En gång i veckan". Varje redovisat år består av sammanslagning av data från två

Andel unga som upplever att de får vara med och bestämma hemma om saker som dem, 13–18 år, 2008–2019. Procent.

Analys

Andelen unga 13–18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma var 90 procent år 2018/2019. Vid jämförelse mellan 2007/2008 och 2018/2019 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer för något av åren 2008 till 2018/2019. Vid jämförelse över tid finns det en ökning av andelen bland tjejer mellan åren 2008/2009 och 2016/2017, från 89 till 95 procent. År 2018/2019 var andelen bland tjejer 92 procent, vilket inte är någon statistiskt säkerställd skillnad vid jämförelse med något av de tidigare åren.

Under 2018/2019 var det nio av tio barn i åldern 13–18 år som upplevde att de fick vara med och bestämma hemma om saker som berörde dem. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan barn med svensk eller utländsk bakgrund.

Fotnot:

Varje redovisat år består av en sammanslagning av data från två undersökningar. Det betyder att 2019 är en sammanslagning av 2018 och 2019 års undersökningar och så vidare. Siffrorna i texten är avrundade till heltal.

Andel unga som blivit nominerade vid riksdagsval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 18–24 år som nominerades till riksdagsvalet 2022 var 4,1 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Det var en något större andel killar än tjejer som nominerades, 2,5 respektive 1,6 procent.

Andelen nominerade till riksdagsvalet 2022 var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år, 3,3 respektive 0,7 procent. Det var något fler killar än tjejer som nominerades i åldersgruppen 20-24 år. I gruppen 18-19 år var det knappt någon skillnad mellan könen.

Andelen nominerade till riksdagsvalet 2022 var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 5,2 respektive 4,1 procent. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen nominerade till riksdagsvalet 2022 var betydligt större i åldersgrupen 30 år eller äldre än i gruppen 18–24 år, 72,6 respektive 4,1 procent. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut.

Andel unga som blivit nominerade vid landstingsfullmäktigval, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Andelen unga 18–24 år som nominerades i val till landstingsfullmäktige 2022 var 3,7 procent. Det är en marginell minskning jämfört med föregående val.

Det var en något större andel killar än tjejer som nominerades, 2,3 respektive 1,4 procent.

Det var en större andel inrikes än utrikes födda unga som nominerades till landstingsfullmäktige 2022, 3,4 respektive 0,4 procent. Bland inrikes födda unga var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda unga var det ingen skillnad mellan könen.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som nominerades till landtingsfullmäktige 2022, 3 respektive 0,7 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad mellan könen.

Det var knappt någon skilland mellan åldersgruppen 18–24 år och gruppen 25–29 år i andelen nominerade till landstingsfullmäktige 2022. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen nominerade till landstingsfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgrupen 30 år eller äldre än i gruppen 18–24 år, 65,6 respektive 3,7 procent. I båda åldersgrupperna var det fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Fotnot:

Uppgifterna avser valtillfället. Uppgift om ålder avser ålder vid årets slut. Uppgifter om utländsk eller svensk bakgrund, inrikes eller utrikes födelseland har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges samtliga landstingsfullmäktige, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick 20 ledamöter på landstingsnivå i åldersgruppen 18–24 år. Det motsvarar en andel om 38,5 procent, vilket är en något lägre andel än under mandatperioden 2014 till 2018.

Det var en något större andel bland tjejer än bland killar som avgick under mandatperioden, 38,9 respektive 37,5 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–19 år än i gruppen 20–24 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 50 respektive 37 procent. I åldersgruppen 18–19 år var det fler tjejer än killar som avgick under mandatperioden, 100 respektive 25 procent, medan det var fler killar än tjejer som avgick i gruppen 20–24 år, 40,6 respektive 28,6 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 38,5 respektive 26,5 procent. I åldersgruppern 18–24 år var det marginellt fler killar än tjejer som avgick under mandatperioden, 38,9 respektive 37,5 procent, medan det var fler kvinnor än män som avgick i gruppen 25–29 år, 28,9 respektive 24,6 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 30 år eller äldre som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 38,5 respektive 17,8 procent. I åldersgruppen 18–24 år var det marginellt fler killar än tjejer som avgick under mandatperioden, 38,9 respektive 37,5 procent. I åldersgruppen 30 år eller äldre var det knappt någon skillnad mellan män och kvinnor.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018. Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen. För åldersgruppen 30–64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Andel ledamöter i Sveriges samtliga kommunfullmäktige som avgått under mandatperioden, 18–24 år, 2002–2022.

Analys

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick 194 ledamöter på kommunalnivå i åldersgruppen 18–24 år. Det motsvarar en andel om 42,4 procent, vilket är en något lägre andel än under mandatperioden 2014 till 2018.

Det var en något större andel bland tjejer än bland killar som avgick under mandatperioden, 47,9 respektive 38,3 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–19 år än i gruppen 20–24 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 51,1 respektive 40,1 procent. I åldersgruppen 18–19 år var det fler killar än tjejer som avgick under mandatperioden, 52 respektive 50 procent, medan det var fler tjejer än killar som avgick i gruppen 20–24 år, 47,3 respektive 35,2 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 42,4 respektive 32 procent. I åldersgruppen 18–24 år var det fler tjejer än killar som avgick under mandatperioden, 47,9 respektive 38,3 procent, medan det var fler kvinnor än män som avgick i gruppen 20–24 år, 32,6 respektive 31,5 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 30 år eller äldre som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 42,4 respektive 18,9 procent. I åldersgruppen 18–24 år var det fler tjejer än killar som avgick under mandatperioden, 47,9 respektive 38,3 procent, medan det var fler kvinnor än män som avgick i gruppen 30 år eller äldre, 20 respektive 18,2 procent.;

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. Till exempel ska 2018 tolkas som mandatperioden mellan valen 2014 och 2018. Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen. För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Andel avgångna ledamöter i Sveriges riksdag, 18–24 år, 2002–2022. Procent.

Analys

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick endast en ledamot på riksnivå i åldersgruppen 18–24 år. Det motsvarar en andel om 16,7 procent.

Endast en kvinnlig ledamot på riksnivå i åldersgruppen 18–24 år avgick under den senaste mandatperioden.

Ingen ledamot på riksnivå i åldersgruppen 25–29 år avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022.

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick 11, 9 procent av ledamöterna på riksnivå i åldersgruppen 30 år eller äldre. Det var en något fler män än kvinnor som avgick under mandatperioden, 14,1 respektive 9,4 procent.

Fotnot:

Årtalen i figuren anger det sista året i en mandatperidod. 2018 ska tolkas som mandatperioden mellan valen 2014–2018. Ålder på ledamöterna avser ålder på valdagen. För åldersgruppen 30-64 år är samtliga 30 år eller äldre, det vill säga gruppen omfattar även personer äldre än 64 år.

Andel som känner sig mobbade av någon av sina lärare minst en gång i månaden, elever i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, 2006-2018. Procent.

Analys

Av eleverna i årskurs 7-9 och gymnasieskolan totalt kände sig 4 procent mobbade av någon lärare minst en gång i månaden år 2018, vilket är en oförändrad andel jämfört med 2015.

Andelen som kände sig mobbade av någon lärare minst än en gång per månad var 5 procent bland flickorna och 3 procent bland pojkarna år 2018. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever med svensk bakgrund och 6 procent bland elever med utländsk bakgrund år 2018. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen elever som kände sig mobbade av någon lärare minst en gång per månad var 4 procent bland elever i årskurs 7-9 och 5 procent bland elever i gymnasieskolan år 2018. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Nästa indikator