Mer information om indikatorn

Andelen studerande vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år var 23 procent på hösten 2023 vilket är samma andel som föregående år.

Hösten 2023 var andelen som studerade i åldersgruppen 19-24 år 28 procent bland tjejer och 19 procent bland killar. Andelen som studerar var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2023.

Under perioden 2011 till 2023 var det en betydligt större andel som studerade vid universitet och högskola bland inrikes födda än bland utrikes födda i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2023 studerade 25 procent bland inrikes födda respektive 15 procent bland utrikes födda. Bland unga utrikes födda var andelen studerande 21 procent bland tjejer och 11 procent bland killar hösten 2023. Bland unga inrikes födda var andelen studerande 30 procent bland tjejer och 21 procent bland killar.

Under perioden 2011 till 2023 var det en betydligt större andel bland unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som studerade vid universitet/högskola i åldersgruppen 19-24 år. Hösten 2023 var andelen 25 procent bland unga med svensk bakgrund och 20 procent bland unga med utländsk bakgrund. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen studerande 26 procent bland tjejer och 15 procent bland killar hösten 2023. Bland unga med svensk bakgrund var andelen studerande 29 procent bland tjejer och 21 procent bland killar.

Hösten 2023 var andelen som studerade vid universitet eller högskola mindre i åldersgruppen 19-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 17 respektive 26 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer än killar som studerade.

Hösten 2023 var andelen som studerade vid högskola eller universitet större i åldersgruppen 19-24 år än i åldersgruppen 25-29 år, 23 respektive 11 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel unga kvinnor än unga män som studerade.

Antalet unga i åldern 16–24 år med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var 51 per 1000 försäkrade år 2023. Antalet har ökat marginellt jämfört med föregående år, då antalet var 50 per 1000 försäkrade.

Antalet unga i åldern 16–24 år med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större bland tjejer än bland killar år 2023, 56 respektive 46 per 1000 försäkrade. Antalet ökade något bland tjejer jämfört med föregående år, andelen bland killar är på samma nivå som föregående år.

Antalet unga med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 83 respektive 11 per 1000 försäkrade. Antalet ökade något i gruppen 20–24 år och minskade något i gruppen 16–19 år jämfört med föregående år. Antalet unga med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 20–24 år, år 2023 var antalet 92 per 1000 försäkrade bland tjejer och 74 per 1000 försäkrade bland killar. I åldersgruppen 16–19 år skillnaden mellan killar och tjejer mycket liten år 2023.

Antalet unga med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 110 respektive 51 per 1000 försäkrade. Antalet ökade något i åldersgruppen 25–29 år jämfört med förgående år. Antalet unga med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var antalet 56 per 1000 försäkrade bland tjejer och 46 per 1000 försäkrade bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 134 per 1000 försäkrade bland tjejer och 87 per 1000 försäkrade bland killar.

Antalet individer med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 16–24 år, 160 respektive 51 per 1000 försäkrade. Antalet minskade i den äldre åldersgruppen jämfört med föregående år, medan med ökade något i den yngre åldersgruppen. Antalet individer med aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var antalet 56 per 1000 försäkrade bland tjejer och 46 per 1000 försäkrade bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 200 per 1000 försäkrade bland kvinnor och 122 per 1000 försäkrade bland män.

Andelen unga 18–24 år som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var 2,1 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Det var fler killar än tjejer som valdes in, 1,5 respektive 0,6 procent.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var större bland inrikes än bland utrikes födda, 1,9 respektive 0,2 procent. Bland inrikes födda var andelen större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda var det ingen skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var större bland unga med svensk än med utländsk utländsk bakgrund, 1,8 respektive 0,3 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 3,3 respektive 2,1 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andelen som valdes in i landstingsfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år, 76,2 respektive 2,1 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andelen unga 18–24 år som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var 2,5 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Det var något fler killar än tjejer som valdes in, 1,4 respektive 1,1 procent.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var större bland inrikes än bland utrikes födda, 2,3 respektive 0,2 procent. Bland inrikes födda var andelen något större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda var det ingen skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var större bland unga med svensk än med utländsk utländsk bakgrund, 2,2 respektive 0,3 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen något större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det ingen skillnad mellan könen.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 3 respektive 2,5 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andelen som valdes in i kommunfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år, 69,1 respektive 2,5 procent. Inom båda grupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor.

Andelen unga 18–24 år som valdes in i riksdagen var 0,6 procent år 2022. Det är en minskning jämfört med föregående val.

Det var ingen skillnad mellan killar och tjejer.

Andelen som valdes in i riksdagen 2022 var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 4,3 respektive 0,6 procent. I åldersgruppen 25–29 år var det fler män än kvinnor som valdes in, 3,4 respektive 0,9 procent.

Hela 90,8 procent av dem som valdes in i riksdagen 2022 var i åldrarna 30–64 år. I åldersgruppen 30–64 år var det något fler män än kvinnor som valdes in, 48,4 respektive 42,4 procent.

Andelen unga 18–24 år som nominerades i val till kommunfullmäktige 2022 var 3,2 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Andelen nominerade killar var något större än andelen nominerade tjejer, 1,9 respektive 1,4 procent.

Det var en större andel inrikes än utrikes födda unga som nominerades till kommunfullmäktige 2022, 2,9 respektive 0,4 procent. Bland inrikes födda unga var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda unga var det knappt någon skillnad mellan könen.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som nominerades till kommunfullmäktige 2022, 2,7 respektive 0,6 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad mellan könen.

Det var knappt någon skillnad mellan åldersgruppen 18–24 år och gruppen 25–29 år i andelen nominerade till kommunfullmäktige 2022. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen nominerade till kommunfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgruppen 30 år eller äldre än i gruppen 18–24 år, 59,4 respektive 3,2 procent. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen unga i åldern 16–24 år som varken arbetar eller studerar var 5,5 procent år 2022. Andelen har minskat sedan 2016 och är på den lägsta nivån sedan mätningarna började 2007.

Andelen som varken arbetar eller studerar var större bland killar än bland tjejer under 2022, 6 respektive 4,9 procent.

Andelen som varken arbetar eller studerar var betydligt större bland utrikes födda än bland inrikes födda under 2022, 9,9 respektive 4,3 procent. Bland utrikes födda unga var det en större andel tjejer än killar som varken arbetar eller studerar, 10,2 respektive 9,7 procent, medan det var en större andel killar än tjejer som varken arbetar eller studerar bland inrikes födda unga, 5 respektive 3,6 procent.

År 2022 var andelen som varken arbetar eller studerar mer än dubbelt så stor i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 11 respektive 5 procent. I åldersgruppen 25–29 år var andelen som varken arbetar eller studerar nästan lika stor bland kvinnor och män, 11,1 respektive 10,8 procent.

Andelen unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga i bostadsområdet var 28 procent år 2024. Det är en minskning från 2023 då andelen var 31 procent. Tidigare har andelen legat på en relativt stabil nivå sedan 2017.

År 2024 var det en betydligt större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen, 39 respektive 15 procent. Skillnaden mellan könen har varit tydlig vid varje mättillfälle.

År 2024 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda avseende andelen som kände sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen. År 2024 var det en större andel tjejer än killar som uppgav att de kände sig otrygga bland både inrikes födda (39 jämfört med 14 procent) och utrikes födda (38 jämfört med 17 procent).

År 2024 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan de med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som kände sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen. År 2024 var det en större andel tjejer än killar som kände sig otrygga både bland unga med svensk (38 jämfört med 13 procent) och utländsk bakgrund (39 jämfört med 19 procent).

År 2024 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga i åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år avseende andelen som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen. År 2024 var det dock en signifikant större andel tjejer än killar som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen i båda åldersgrupperna. Skillnaden mellan könen har varit tydlig sedan 2017.

År 2024 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år i andel som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen. Andelen som kände sig otrygga var större bland kvinnor än bland män i gruppen 25–29 år, 34 respektive 20 procent år 2024. Samma mönster återfinns i gruppen 16–24 år, med 39 procent bland tjejer och 15 procent bland killar. Skillnaderna har varit tydliga under hela perioden.

År 2024 var det en lägre andel i åldern 30–64 år som kände sig otrygga när de gick ut ensamma på kvällen jämfört med unga i åldern 16–24 år, 23 respektive 28 procent. Andelen som kände sig otrygga var betydligt större bland kvinnor än bland män i gruppen 30–64 år, 28 respektive 17 procent år 2024. Samma mönster återfinns i gruppen 16–24 år, med 39 procent bland tjejer och 15 procent bland killar. Skillnaderna har varit tydliga hela perioden.

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för sexualbrott var 13 procent under 2023. Det är en minskning jämfört med 2022 då andelen var 16 procent. Mellan 2016 och 2017 skedde en ökning av andelen utsatta, följt av en minskning fram till och med 2020. Därefter har andelen legat på en relativt stabil nivå fram till 2022, därefter har andelen minskat igen och är nu på en lägre nivå jämfört med tidigare år.

Det är en betydligt större andel tjejer än killar som uppger att de utsatts för sexualbrott år 2023, 21 jämfört med 2 procent. Däremot har andelen bland tjejer minskat jämfört med 2022 då den var 25 procent. Skillnaden mellan könen har funnits under hela tidsperioden. Bland killar har andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott varit relativt stabil över tid. Bland tjejer ökade andelen först mellan 2016 och 2017. Därefter har andelen minskat fram till år 2021 och därefter varit oförändrad, för att sedan minska igen år 2023.

År 2023 var andelen som uppgav att de utsatts för sexualbrott större bland inrikes än bland utrikes födda unga i åldrarna 16–24 år, 14 jämfört med 8 procent. Om resultaten studeras separat för killar och tjejer är skillnaden bara statistiskt säkerställd bland tjejerna. År 2023 var det en större andel tjejer än killar som uppgav att de utsatts för sexualbrott bland både inrikes födda (22 jämfört med 2 procent) och utrikes födda (13 jämfört med 2 procent) unga.

År 2023 var det en större andel unga med svensk jämfört med utländsk bakgrund som uppgav att de utsatts för sexualbrott i åldrarna 16–24 år, 14 jämfört med 9 procent. Om resultaten studeras separat för killar och tjejer är skillnaden bara statistiskt säkerställd bland tjejerna. År 2023 var det en större andel tjejer än killar som uppgav att de utsatts för sexualbrott bland både unga med svensk bakgrund (23 jämfört med 2 procent) och utländsk bakgrund (14 jämfört med 3 procent).

År 2023 var andelen unga som uppgav att de utsatts för sexualbrott större i gruppen 20–24 år jämfört med 16-19 år, med 16 respektive 10 procent. I båda åldersgrupperna är andelen som uppger att de har utsatts för sexualbrott betydligt större bland tjejer än bland killar.

Det är vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för sexualbrott än personer i åldern 25–29 år, år 2023 var andelen 13 respektive 9 procent. I båda åldersgrupperna är andelen betydligt större bland kvinnor och tjejer än bland män och killar. Skillnaden mellan könen är större bland unga i åldern 16–24 år än 25–29 år.

Det är betydligt vanligare att unga i åldern 16–24 år uppger att de utsatts för sexualbrott än personer i åldern 30–64 år, 13 respektive 2 procent år 2023. I båda åldersgrupperna är det en större andel kvinnor och tjejer jämfört med män och killar som uppger att de har utsatts för sexualbrott. Skillnaden mellan könen är betydligt större i åldersgruppen 16–24 år jämfört med i åldersgruppen 30–64 år.

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för misshandel var 7 procent år 2023. Andelen minskade mellan 2019 och 2020 och har sedan dess legat på en relativt stabil nivå.

Andelen unga som utsatts för misshandel är större bland killar jämfört med tjejer i åldrarna 16–24 år. År 2023 är andelen 8 respektive 6 procent. Andelen har varit högre bland killar än bland tjejer under hela perioden sedan 2016. Andelen bland killar minskade mellan 2019 och 2020, men har sedan dess varit stabil. Andelen bland tjejer har legat på en oförändrad nivå sedan 2016.

År 2023 fanns det bland unga i åldrarna 16–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda avseende andelen som uppgav att de utsatts för misshandel. År 2023 var det bland inrikes födda en större andel killar än tjejer som uppgav att de utsatts för misshandel, 8 jämfört med 5 procent. Bland utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2023 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga i åldrarna 16-24 år med svensk respektive utländsk bakgrund avseende andelen som utsatts för misshandel. År 2023 var det bland unga med svensk bakgrund en större andel killar än tjejer som utsattes för misshandel, 8 jämfört med 5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2023 fanns det bland unga i åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år ingen statistiskt säkerställd skillnad avseende andelen som uppgav att de utsatts för misshandel. I åldersgruppen 20–24 år var andelen unga som utsatts för misshandel större bland killar än bland tjejer år 2023. Bland unga mellan 16–19 år fanns däremot ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 25–29 år, 7 respektive 5 procent år 2023. Bland unga i åldern 16–24 år var andelen som utsattes för misshandel under 2023 större bland killar än bland tjejer, 8 respektive 6 procent. År 2023 var det även en större andel män än kvinnor som utsattes för misshandel bland 25–29-åringar, 6 respektive 3 procent.

Andelen som uppger att de utsatts för misshandel är större bland unga i åldern 16–24 år jämfört med personer i åldern 30–64 år, 7 respektive 2 procent år 2023. Det är en något större andel män än kvinnor som uppger att de har utsatts för misshandel bland 30–64-åringar, 3 respektive 2 procent. Samma mönster syns även bland killar och tjejer i åldrarna 16–24 år, med 8 respektive 6 procent.

Andelen unga i åldrarna 16–24 år som uppger att de utsatts för personrån var 1,7 procent 2023. Andelen har minskat något sedan 2019.

År 2023 var det en större andel killar än tjejer som uppgav att de utsatts för personrån, 3,1 respektive 0,5 procent. Andelen har varit större bland killar under hela mätperioden. Bland killar ökade andelen mellan 2016 och 2019, och har därefter minskat. Bland tjejer har andelen legat på en relativt stabil nivå under hela tidsperioden.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga vad gäller andelen som utsatts för personrån. Bland inrikes födda unga var andelen större bland killar än bland tjejer, 3,3 respektive 0,4 procent. Bland utrikes födda unga fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som utsatts för personrån. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland killar än bland tjejer, 3,2 respektive 0,4 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år vad gäller andelen som utsatts för personrån. Andelen var högre bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 2,9 procent bland killar och 0,5 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande andelar 3,3 procent bland killar och 0,6 procent bland tjejer.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år vad gäller andelen som utsatts för personrån. Andelen var högre bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 3,1 procent bland killar och 0,5 procent bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande andelar 3 procent bland killar och 0,3 procent bland tjejer.

Andelen som uppger att de utsatts för personrån var större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 30–64 år under 2023, 1,7 respektive 1 procent. I båda åldersgrupperna var andelen större bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 3,1 procent bland killar och 0,5 procent bland tjejer. I gruppen 30–64 år var motsvarande andelar 1,6 procent bland män och 0,4 procent bland kvinnor.

Andelen unga i åldern 16–24 år som uppger att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri var 8,5 procent år 2023. Andelen har legat relativt stabilt under hela tidsperioden.

År 2023 var andelen unga som blivit utsatta för bedrägeri lika stor bland killar och tjejer, 8,5 procent.

Andelen som uppger att de utsatts för bedrägeri var större bland utrikes än bland inrikes födda unga år 2023, 12,8 respektive 7,6 procent. År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen killar och tjejer som blivit utsatta för bedrägeri, varken bland inrikes eller utrikes födda unga.

Andelen som uppger att de utsatts för bedrägeri var större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund under 2023, 12,4 respektive 7,4 procent. År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen killar och tjejer som blivit utsatta för bedrägeri, varken bland unga med svensk eller utländsk bakgrund.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga i åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år vad gäller andelen som blivit utsatta för bedrägeri. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år vad gäller andelen som blivit utsatta för bedrägeri. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna.

År 2023 var andelen som utsatts för bedrägeri större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 16–24 år, 12 jämfört med 8,5 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar respektive män och tjejer respektive kvinnor i någon av åldersgrupperna.

Antalet lagföringsbeslut som berör unga mellan 15-24 år minskade från 45 090 stycken år 2011 till 35 191 stycken år 2023. Mellan åren 2022 och 2023 har antalet ökat med 1 191 beslut.

År 2023 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år betydligt större bland killar än bland tjejer, 28 687 respektive 6 504 stycken. Sedan år 2011 har antalet beslut minskat bland både killar och tjejer. Mellan åren 2022 och 2023 har antalet beslut ökat något för båda könen.

År 2023 var antalet lagföringsbeslut större i åldersgruppen 15-20 år än i åldersgruppen 21-24 år, 20 697 respektive 14 494 stycken. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. År 2023 var det i åldersgruppen 15-20 år 16 302 bland killar och 4 395 beslut bland tjejer. I åldersgruppen 21-24 år var det 12 385 beslut bland killar och 2 109 beslut bland tjejer.

År 2023 var antalet lagföringsbeslut i åldersgruppen 15-24 år det ett betydligt större än i åldersgruppen 25-29 år, 35 191 respektive 14 658 beslut. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal lagföringsbeslut bland killar än bland tjejer. 2023 var det i åldersgruppen 15-24 år 28 687 respektive 6 504 beslut och i åldersgruppen 25-29 år 12 324 respektive 2 334 stycken.

Dödsfall till följd av självmord bland unga i åldern 13–24 år har varierat mellan 8 och 10 per 100 000 individer sedan 2011. År 2023 är andelen 8,7 per 100 000 individer.

Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 10,9 bland killar och 6,3 bland tjejer år 2023.

Självmord är betydligt vanligare bland unga i åldersgruppen 20–24 år än bland unga i åldrarna 13–19 år. År 2023 var andelen självmord per 100 000 individer 13,3 i åldersgruppen 20–24 år och 5,6 i åldersgruppen 13–19 år. Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 20–24 år. I den yngre åldersgruppen är skillnaderna mindre även om andelen är större bland killar även där.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2023 var andelen självmord per 100 000 individer 13,6 i åldersgruppen 25–29 år och 8,7 i åldersgruppen 13–24 år. I båda åldersgrupperna var det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. Skillnaderna är större i åldersgruppen 25–29 år där andelen var 18,1 respektive 8,8 per 100 000 individer år 2023.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2023 var andelen självmord per 100 000 individer 15,6 för åldersgruppen 30–64 år och 8,7 för åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. Skillnaderna är störst i åldersgruppen 30–64 år, där var andelen 21,8 respektive 9,1 per 100 000 individer år 2023.

Dödsfall till följd av självmord, inklusive dödsfall med oklar avsikt, bland unga i åldern 13–24 år har varierat mellan 9 och 12 per 100 000 individer sedan 2011. År 2023 var andelen 10 per 100 000 individer.

Andelen självmord har under hela perioden varit större bland killar än bland tjejer. Andelen självmord per 100 000 individer var 12,9 bland killar och 6,9 bland tjejer år 2023.

Självmord är betydligt vanligare bland äldre ungdomar än bland yngre. År 2023 var andelen självmord per 100 000 individer 15,8 i åldersgruppen 20–24 år och 6 i åldersgruppen 13–19 år. I åldersgruppen 20–24 år var andelen betydligt större bland killar än bland tjejer, 20,6 respektive 10,4 per 100 000 individer år 2023. I åldersgruppen 13–19 år var skillnaderna mellan killar och tjejer betydligt mindre samma år, 7,4 respektive 4,6 per 100 000 individer.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2023 var andelen självmord per 100 000 individer 15,4 åldersgruppen 25–29 år och 10 i åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna är det vanligare med självmord bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 25–29 år är skillnaden större och andelen är 21,6 respektive 8,8 per 100 000 individer 2023.

Självmord är vanligare bland äldre åldersgrupper än bland yngre. År 2023 var andelen självmord per 100 000 individer 19,5 för åldersgruppen 30–64 år och 10 för åldersgruppen 13–24 år. Inom båda åldersgrupperna var självmord vanligare bland killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor. I åldersgruppen 30–64 år var andelen 26,8 respektive 12 per 100 000 individer år 2023.

Andelen unga i åldern 13–24 år som vårdats inneliggande på sjukhus till följd av självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var 154,7 per 100 000 individer år 2023. Det är en liten minskning jämfört med 2022, då andelen var 155,1 per 100 000.

År 2023 var andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling betydligt större bland tjejer än bland killar, 256,3 respektive 61,1 per 100 000. Andelen har varit större bland tjejer än bland killar under hela perioden 2011 till 2023.

Andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling var större i åldersgruppen 13-19 år än i gruppen 20-24 år under 2023, 168,7 per 100 000 unga i åldern 13-19 år och 134,4 per 100 000 unga i åldern 20-24 år. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer än bland killar. I åldersgruppen 13–19 år var andelen 296,9 per 100 000 bland tjejer och 48 per 100 000 bland killar. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 195,3 per 100 000 bland tjejer och 79,8 per 100 000 bland killar.

Andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling var större i åldersgruppen 13–24 år än i gruppen 25–29 år under 2023, 154,7 respektive 92,4 per 100 000. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män. I åldersgruppen 13–24 år var andelen 256,3 per 100 000 bland tjejer och 61,1 per 100 000 bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 119,2 per 100 000 bland kvinnor och 67,3 per 100 000 bland män.

Andelen som vårdats för självmordsförsök eller annan självdestruktiv handling var större i åldersgruppen 13–24 år än i gruppen 30–64 år under 2023, 154,7 respektive 56,3 per 100 000. Inom båda åldersgrupperna var andelen större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män. I åldersgruppen 13–24 år var andelen 256,3 per 100 000 bland tjejer och 61,1 per 100 000 bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 64,7 per 100 000 bland kvinnor och 48,2 per 100 000 bland män.

Andelen unga 13–24 år som avlidit som följd av dödligt våld var 2,8 per 100 000 individer år 2023. Andelen har ökat sedan 2011 då den var 0,9.

Det är betydligt vanligare att killar drabbas av dödligt våld än att tjejer gör det. Andelen 2023 var 4,9 per 100 000 killar och 0,6 per 100 000 tjejer. Bland killar har andelen ökat sedan 2011. Bland tjejer har förändringarna över tid varit betydligt mindre.

År 2023 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 13–19 år, 4,1 respektive 2 per 100 000 individer. I båda åldersgrupperna var det betydligt vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det. I åldersgruppen 20–24 år var det 6,8 respektive 1,1 per 100 000 individer år 2023. Även i åldersgruppen 13–19 år var det en skillnad mellan killar och tjejer år 2023, 3,6 respektive 0,2 per 100 000 individer.

År 2023 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större i åldersgruppen 13-24 år än bland unga i åldersgruppen 25-29 år, 2,8 respektive 1,5 per 100 000 individer. I båda åldersgrupperna var det betydligt vanligare att killar avled till följd av dödligt våld än att tjejer gjorde det.

År 2023 var andelen som avlidit till följd av dödligt våld större bland unga 13–24 år än bland äldre 30–64 år, 2,8 per 100 000 individer respektive 1 per 100 000 individer. I båda åldersgrupperna var det betydligt vanligare att killar respektive män avled till följd av dödligt våld än att tjejer respektive kvinnor gjorde det. Skillnaderna är större bland unga i åldrarna 13–24 år.

Andelen unga 18–24 år som fått ekonomiskt bistånd minskade något under åren 2011 till 2017. Andelen ökade något mellan 2017 och 2019, men har därefter åter minskat fram till år 2023. År 2023 var andelen 3,9 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2011.

Andelen unga som har ekonomiskt bistånd var något större bland killar än bland tjejer. Under 2023 var andelen bland killar 4,1 procent och bland tjejer 3,6 procent. Mellan 2011 och 2019 ökade skillnaderna mellan könen, men fram till 2023 har de åter minskat.

Under hela perioden 2011 och 2023 var det en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som fått ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18–24 år. År 2023 var andelen 10,9 respektive 1,9 procent. Bland inrikes födda har skillnaden mellan killar och tjejer varit mycket liten under hela perioden. Även bland utrikes födda har andelen varit större bland killar än bland tjejer under hela perioden till år 2023. Under större delen av perioden har skillnaderna mellan utrikes födda killar och tjejer varit betydligt större än bland inrikes födda unga, sedan 2022 är dock skillnaderna relativt små. År 2023 var andelen bland utrikes födda unga 11,2 procent bland killar och 10,5 procent bland tjejer.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var något större i åldersgruppen 18–19 år än i åldersgruppen 20–24 år. Under 2023 var andelen 5,5 respektive 3,2 procent. Skillnaden mellan killar och tjejer är något större i åldersgruppen 20-24, där andelen var 3,4 procent bland killar och 2,9 procent bland tjejer år 2023.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd var större i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år. Under 2023 var andelen 3,9 respektive 2,4 procent. I båda åldersgrupperna var andelen större bland killar än bland tjejer.

Det är vanligare att få ekonomiskt bistånd bland yngre i åldern 18–24 år jämfört med äldre i åldrarna 30–64 år. År 2023 var andelen 3,9 respektive 2,6 procent. Under 2023 var andelen något större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 18–24 år. I åldersgruppen 30–64 år var andelen något högre bland kvinnor än bland män, även om skillnaden är mycket liten.

Antalet unga 13-17 år som är placerade i vård utanför hemmet minskade mellan 2014 och 2023, från 22,2 till 16,1 per 1 000 individer.

Antalet som dygnsvårdats var endast marginellt större bland tjejer än bland killar, 16,3 respektive 15,9 per 1 000 individer år 2023. Under hela perioden 2014 till 2019 var antalet större bland killar än bland tjejer. Men sedan 2018 har antalet minskat bland killar, vilket gjort att skillnaden mellan könen varit mycket liten de senaste åren.

I 2022 års landstingsfullmäktigval var det 75,8 procent av de unga i åldern 18–24 år som röstade. Det är en liten minskning jämfört med 2018 års landstingsfullmäktigval då 80,4 procent röstade. Sedan 2002 har andelen unga som röstar emellertid ökat.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i 2022 års landstingsfullmäktigval, 79,9 respektive 72,1 procent. Sedan 2014 har skillnaden mellan könen ökat något.

Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 83,9 respektive 44 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 53,4 till 44 procent mellan landstingsfullmäktigvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade. Bland inrikes födda var andelen 86,7 procent bland tjejer och 81,2 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 49,3 procent bland tjejer och 40 procent bland killar.

Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 86,1 respektive 51,2 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 61,8 till 51,2 procent mellan landstingsfullmäktigvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i landstingsfullmäktigvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 88,7 procent bland tjejer och 83,7 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 57,2 procent bland tjejer och 46,3 procent bland killar.

Det var en något större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 75,8 respektive 73,5 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 79,9 procent bland tjejer och 72,1 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 77,5 procent bland kvinnor och 69,7 procent bland män.

Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i landstingsfullmäktigvalet 2022, 80,2 respektive 75,8 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 79,9 procent bland tjejer och 72,1 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 82,4 procent bland kvinnor och 78,1 procent bland män.

I 2022 års kommunfullmäktigval var det 76,4 procent av de unga i åldern 18–24 år som valde att rösta. Det är en liten minskning jämfört med 2018 då 80,6 procent valde att rösta. Sedan 2002 har andelen unga som röstar emellertid ökat.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i 2022 års kommunfullmäktigval, 80,4 respektive 72,7 procent. Sedan 2014 har skillnaden mellan könen ökat något.

Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 84,5 respektive 44,3 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 53,6 till 44,3 procent mellan 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigvalet. Bland inrikes födda var andelen 87,3 procent bland tjejer och 81,9 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 49,7 procent bland tjejer och 40,4 procent bland killar.

Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 86,8 respektive 51,5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 62 till 51,5 procent mellan 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i kommunfullmäktigvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 89,3 procent bland tjejer och 84,4 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 57,5 procent bland tjejer och 46,7 procent bland killar.

Det var en något större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 76,4 respektive 74 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade i kommunfullmäktigvalet. I åldersgruppen 18–24 var andelen 80,4 procent bland tjejer och 72,7 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 77,9 procent bland kvinnor och 70,3 procent bland män.

Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i kommunfullmäktigvalet 2022, 81 respektive 76,4 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade i kommunfullmäktigvalet. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 80,4 procent bland tjejer och 72,7 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 83,2 procent bland kvinnor och 78,9 procent bland män.

I 2022 års riksdagsval var det 82,7 procent av de unga i åldern 18–24 år som valde att rösta. Det är en liten minskning jämfört med 2018 års riksdagsval då 85,8 procent valde att rösta. Sedan 2002 har däremot andelen unga som röstar ökat.

Det var en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet 2022, 85,3 respektive 80,2 procent. Skillnaden mellan könen har varit relativt konstant över tid.

Det var en större andel inrikes födda än utrikes födda som röstade i riksdagsvalet 2022, 86,2 respektive 59,5 procent. Bland utrikes födda minskade andelen från 70,3 till 59,5 procent mellen riksdagsvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland inrikes födda var andelen 88,6 procent bland tjejer och 84 procent bland killar. Bland utrikes födda var motsvarande andelar 63,3 procent bland tjejer och 56,2 procent bland killar.

Det var en större andel unga med svensk än med utländsk bakgrund som röstade i riksdagsvalet 2022, 88,5 respektive 63,5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund minskade andelen från 74,1 till 63,5 procent mellan riksdagsvalen 2018 och 2022. Inom båda grupperna var det en större andel tjejer än killar som röstade i riksdagsvalet. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 90,6 procent bland tjejer och 86,5 procent bland killar. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande andelar 67,8 procent bland tjejer och 59,4 procent bland killar.

Det var en marginellt större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som röstade i riksdagsvalet 2022, 82,7 respektive 82 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel tjejer respektive kvinnor än killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 85,3 procent bland tjejer och 80,2 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 85,3 procent bland kvinnor och 78,9 procent bland män.

Det var en större andel i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år som röstade i riksdagsvalet 2022, 86,7 respektive 82,7 procent. Inom båda åldersgrupperna var det en större andel bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män som röstade. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 85,3 procent bland tjejer och 80,2 procent bland killar. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 87,9 procent bland kvinnor och 85,5 procent bland män.

Andelen unga 16–24 år som studerade utomlands med studiemedel var 7,3 procent under läsåret 2023/2024. Det är en liten minskning jämfört med föregående läsår då andelen var 7,6 procent. Andelen har minskat något sedan första mättillfället 2010/2011.

Under läsåret 2023/2024 var andelen som studerade utomlands med studiemedel något större bland tjejer än bland killar, 7,5 respektive 7,1 procent. Andelen har varit något större bland tjejer än bland killar under hela mätperioden, men skillnaden är relativt liten.

Under läsåret 2023/2024 var andelen som studerade utomlands med studiemedel något större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 7,4 respektive 6,2 procent. Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 6,5 procent bland tjejer och 5,7 procent bland killar. I åldersgruppen 20–24 år var motsvarande andelar 7,6 procent bland tjejer och 7,2 procent bland killar.

Under läsåret 2023/2024 var andelen som studerade utomlands med studiemedel något större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 25–29 år, 7,3 respektive 5,9 procent. Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 7,5 procent bland tjejer och 7,1 procent bland killar. I åldersgruppen 25–29 år var motsvarande andelar 6 procent bland kvinnor och 5,8 procent bland män.

Antalet ansökningar om skuldsanering bland unga i åldern 18–24 år var 919 år 2023. Antalet ansökningar ökade jämfört med föregående år, då antalet var 600.

Antalet ansökningar var något högre bland killar än bland tjejer år 2023, 499 respektive 420 ansökningar.

Antalet ansökningar om skuldsanering var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år, 893 respektive 26 ansökningar. Antalet ansökningar var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–19 år var antalet ansökningar 14 bland killar och 12 bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 485 bland killar och 408 bland tjejer.

Antalet ansökningar om skuldsanering var betydligt större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 2 858 respektive 919 ansökningar. Antalet ansökningar var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–24 år var antalet ansökningar 499 bland killar och 420 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 1 601 bland killar och 1 257 bland tjejer.

Antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande bland unga i åldern 18–24 år var 40 292 år 2023. Antalet har minskat under perioden 2012 till 2023.

Antalet unga i åldern 18–24 år som var svarande i ansökningar om betalningsföreläggande var större bland killar än bland tjejer år 2023, 23 496 respektive 16 796. Antalet har varit större bland killar än bland tjejer under hela perioden 2012 till 2023.

Antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år, 35 890 respektive 4 402. Antalet har minskat i båda åldersgrupperna under perioden 2012 till 2023. Antalet svaranden var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaden mellan könen var större i den äldre åldersgruppen. I åldersgruppen 18–19 år var antalet 2 408 bland killar och 1 994 bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 21 088 bland killar och 14 802 bland tjejer.

Antalet svaranden i ansökningar om betalningsföreläggande var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 46 439 respektive 40 292. Antalet har minskat i åldersgrupperna 18–24 år under perioden 2012 till 2023. I åldersgruppen 25–29 år har antalet förändrats mycket jämfört med 2012. Antalet svaranden var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–24 år var antalet 23 496 bland killar och 16 796 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 27 864 bland killar och 18 575 bland tjejer.

11 procent bland unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån bodde i äganderätt år 2023. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

År 2023 var andelen i som bodde i äganderätt 6 procent bland tjejer och 9 procent bland killar, det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen detta år. Andelen har inte förändrats över tid för något av könen.

År 2023 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen unga i åldersgrupperna 25–29 år och 20–24 år som flyttat hemifrån och som bodde i äganderätt, andelen var 18 respektive 11 procent. Det finns inte någon skillnad mellan andelen tjejer och killar som bor i äganderätt i någon av åldersgrupperna 25–29 år eller 20–24 år under år 2023.

År 2023 bodde 73 procent av unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt. Andelen har legat på i stort sett samma nivå sedan 2008/09. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad över tid.

År 2023 var andelen i som bodde i hyresrätt 70 procent bland tjejer och 75 procent bland killar, det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen år 2023.

År 2023 bodde 73 procent bland unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån i hyresrätt, i åldersgruppen 25–29 år var andelen 58 procent. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna år 2023. År 2023 fanns det ingen skillnad i andelen som bodde i hyresrätt mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna.

Andelen unga i åldern 20–24 år som flyttat hemifrån och bor i bostadsrätt var 15 procent år 2023. Andelen var 19 procent år 2008/09, det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad jämfört med dessa år.

Andelen som flyttat hemifrån och bodde i bostadsrätt var 16 procent bland tjejer och 14 procent bland killar år 2023. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen detta år. Varken bland killar eller tjejer är förändringar över tid statistiskt säkerställda.

År 2023 var det en högre andel som bodde i bostadsrätt i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgruppen 20–24 år, andelen var 24 respektive 15 procent. År 2023 fanns inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan kvinnor och män i någon av åldersgrupperna 20–24 år och 25–29 år.

Andelen unga i åldern 20–29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var 24,4 procent år 2021.

Andelen unga i åldern 20–29 år som upplever lågt inflytande i arbetet var större bland killar än bland tjejer år 2021, 28,3 respektive 19,9 procent.

År 2021 var andelen som upplever lågt inflytande i arbetet 24,4 procent i åldersgruppen 20–29 år. Motsvarande andel var 22,6 procent i gruppen 30–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom åldersgruppen 30–64 år.

År 2021 var andelen som upplever lågt inflytande i arbetet 24,4 procent i åldersgruppen 20–29 år. Motsvarande andel var 22,6 procent i gruppen 30–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom åldersgruppen 30–64 år.

Andelen unga 16–24 år med psykiska symtom i form av ängslan, oro eller ångest var 60 procent år 2023. Förändringen jämfört med år 2022 är inte statistiskt säkerställd.

Andelen med psykiska symtom var större bland tjejer än bland killar år 2023, 71 respektive 50 procent.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen med psykiska symtom bland unga i åldern16–24 år med svensk bakgrund eller utländsk bakgrund år 2023. Bland unga med svensk bakgrund var andelen med psykiska symtom större bland tjejer än bland killar, 75 respektive 49 procent.

År 2023 var andelen med psykiska symtom 65 procent i åldersgruppen 20–24 år och 54 procent i gruppen 16–19 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte statistiskt säkerställd. Andelen med psykiska besvär var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 68 procent bland tjejer och 40 procent bland killar. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 74 procent bland tjejer och 58 procent bland killar.

År 2023 var andelen med psykiska symtom 60 procent i åldersgruppen 25–29 år och 60 procent i gruppen 16–24 år. Andelen med psykiska besvär var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 71 procent bland tjejer och 50 procent bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande andel 71 procent bland tjejer och 50 procent bland killar.

Antalet unga i åldern 18–24 år med skulder för indrivning var 20 323 personer år 2023. Antalet ökade något jämfört med 2022.

Antalet unga med skulder för indrivning var större bland killar än bland tjejer år 2023, 13 784 respektive 6 539 personer.

Antalet unga med skulder för indrivning var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år under 2023, 18 668 respektive 1 655 personer. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal unga med skulder för indrivning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–19 år var antalet 1 167 bland killar och 488 bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 12 617 bland killar och 6 051 bland tjejer.

Antalet personer med skulder för indrivning var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 30 802 respektive 20 323 personer. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal personer med skulder för indrivning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet 13 784 bland killar och 6 539 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 20 064 bland killar och 10 738 bland tjejer.

Antalet personer med skulder för indrivning var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 233 223 respektive 20 323 personer. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal personer med skulder för indrivning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet 13 784 bland killar och 6 539 bland tjejer. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 145 604 bland killar och 87 619 bland tjejer.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning bland unga 18–24 år var 538 år 2023. Antalet har förändrats mycket lite jämfört med 2022.

Antalet hot om vräkning var större bland killar än bland tjejer år 2023, 368 respektive 170 ansökningar.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år under 2023, 526 respektive 12 ansökningar. I åldersgruppen 20–24 år var antalet hot om vräkning större bland killar än bland tjejer, 362 respektive 164 ansökningar.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 815 respektive 538 ansökningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal hot om vräkning bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet ansökningar 368 bland killar och 170 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 576 bland killar och 239 bland tjejer.

Antalet inlämnade ansökningar om vräkning var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 4 319 respektive 538 ansökningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal hot om vräkning bland män än bland kvinnor. I åldersgruppen 18–24 år var antalet vräkningar 368 bland män och 170 bland kvinnor. I gruppen 30-64 år var motsvarande siffror 2 801 bland män och 1 518 bland kvinnor.

Antalet verkställda vräkningar bland unga i åldern 18–24 år var 165 år 2023. Antalet minskade något jämfört med 2022.

Antalet verkställda vräkningar var större bland killar än bland tjejer år 2023, 132 respektive 33 vräkningar.

Antalet verkställda vräkningar var betydligt större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år under 2023, 162 respektive 3 vräkningar. I åldersgruppen 20–24 år var antalet verkställda vräkningar större bland killar än bland tjejer, 130 respektive 32 vräkningar.

Antalet verkställda vräkningar var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 284 respektive 165 vräkningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal verkställda vräkningar bland killar än bland tjejer. I åldersgruppen 18–24 år var antalet vräkningar 132 bland killar och 33 bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 219 bland killar och 65 bland tjejer.

Antalet verkställda vräkningar var betydligt större i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år under 2023, 1 828 respektive 165 vräkningar. Inom båda åldersgrupperna var det ett större antal verkställda vräkningar bland män än bland kvinnor. I åldersgruppen 18–24 år var antalet vräkningar 132 bland män och 33 bland kvinnor. I gruppen 30-64 år var motsvarande siffror 1 268 bland män och 560 bland kvinnor.

År 2023 var andelen unga 20–24 år som uppgav att de bor kvar hos sina föräldrar 28 procent. Förändringen jämfört med 2022 är inte statistiskt säkerställd.

Andelen unga 20–24 år som uppgav att de bor kvar hos sina föräldrar var 27 procent bland killar år 2023. Bland tjejer var andelen 28 procent. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som uppgav att de bor kvar hos sina föräldrar var 27 procent bland unga med svensk bakgrund år 2023. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen 30 procent. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

Andelen som uppgav att de bor kvar hemma hos sina föräldrar var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 25–29 år under 2023, 28 respektive 7 procent. Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen inom respektive åldersgrupp.

Andelen unga 16‒24 år som är medlemmar i ett politiskt parti var 5 procent år 2023.

År 2023 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer vad gäller andelen unga 16‒24 år som är medlemmar i ett politiskt parti.

År 2023 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda vad gäller andelen unga 16‒24 år som är medlemmar i ett politiskt parti.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16‒24 år med svensk respektive utländsk bakgrund vad gäller andelen som är medlemmar i ett politiskt parti år 2023.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 16‒19 år och gruppen 20‒24 år vad gäller andelen som är med i ett politiskt parti år 2023. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen i någon av åldersgrupperna.

År 2023 fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 16‒24 år och gruppen 25‒29 år vad gäller andelen som är medlemmar i ett politiskt parti. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som är medlemmar i ett politiskt parti mellan åldersgrupperna 30‒64 år och 16‒24 år under 2023. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Andelen unga mellan 19‒24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadskostnader var 30 procent år 2024. Det är en minskning från 2020 då andelen var 44 procent.

Under 2024 var andelen som upplever att studiestödet räcker 28 procent bland tjejer och 33 procent bland killar i åldern 19-24 år. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd, varken under 2024 eller tidigare år.

År 2024 var andelen som upplevde att studiestödet räcker 30 procent bland unga i åldersgruppen 19-24 år och 23 procent bland unga i åldersgruppen 25-29 år. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd.

År 2022 var andelen unga 19‒24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadsomkostnader 37 procent.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer under åren 2013 till 2022.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 19-24 år och gruppen 25-29 år vad gäller andelen som upplever att studiestödet räcker under åren 2013 till 2022.

År 2020 var andelen unga 19‒24 år som upplever att studiestödet täcker deras levnadskostnader 45 procent.

Det finns ingen statistisk säkerhetsställd skillnad mellan killar och tjejer under åren 2013 till 2020.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgruppen 19-24 år och gruppen 25-29 år vad gäller andelen som upplever att studiestödet räcker under åren 2013 till 2020.

Andelen unga 20–24 år med låg ekonomisk standard var 26,4 procent år 2022. Det är en marginell minskning jämfört med 2021, då andelen var 26,6 procent.

År 2022 var andelen med låg ekonomisk standard något större bland tjejer än bland killar, 27,2 respektive 25,6 procent. Andelen minskade något bland killar jämfört med 2021, medan andelen ökade något bland tjejer.

År 2022 var andelen unga 20–24 år med låg ekonomisk standard större bland utrikes födda unga än bland inrikes födda unga, 30,9 respektive 24,9 procent. Andelen har minskat påtagligt bland utrikes födda unga de senaste åren, medan andelen har ökat något bland inrikes födda unga. Bland utrikes födda unga var andelen med låg ekonomisk standard större bland tjejer än bland killar, 37,3 respektive 26,5 procent. Bland inrikes födda unga var andelen något större bland killar än bland tjejer, 25,2 respektive 24,6.

Andelen unga 20–24 år med låg ekonomisk standard var större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund under 2022, 30,8 respektive 24,5 procent. Andelen har minskat påtagligt bland unga med utländsk bakgrund de senaste åren, medan andelen har ökat något bland unga med svensk bakgrund. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen med låg ekonomisk standard större bland tjejer än bland killar, 35,5 respektive 27,3 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen marginellt större bland killar än bland tjejer, 24,7 respektive 24,3 procent.

År 2022 var andelen med låg ekonomisk standard större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 25–29 år, 26,4 respektive 14,9 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något större bland tjejer respektive kvinnor än bland killar respektive män i båda åldersgrupperna. I den yngre åldersgruppen var andelen 27,2 procent bland tjejer och 25,6 procent bland killar. I den äldre åldersgruppen var motsvarande siffror 15,4 procent bland kvinnor och 14,4 procent bland män.

År 2022 var andelen med låg ekonomisk standard större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 30–64 år, 26,4 respektive 11,3 procent. Andelen med låg ekonomisk standard var något större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 20–24 år, 27,2 respektive 25,6 procent. I åldersgruppen 30–64 år var det knappt någon skillnad mellan kvinnor och män.

Andelen unga 16–24 år som inte studerade och saknade gymnasieutbildning var 6,8 procent år 2022. Det är en liten ökning jämfört med 2021, då andelen var 6,4 procent.

År 2022 var andelen utan gymnasieutbildning större bland killar än bland tjejer, 8,4 respektive 5,1 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer under hela mätperioden.

Andelen unga 16–24 år utan gymnasieutbildning var betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda under 2022, 12 respektive 5,4 procent. Andelen utan gymnasieutbildning var större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 6,4 procent bland killar och 4,4 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 15,4 procent bland killar och 7,7 procent bland tjejer. Sedan 2020 har andelen bland utrikes födda killar ökat påtagligt.

År 2022 var andelen unga 16–24 år utan gymnasieutbildning dubbelt så stor bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund, 10,1 respektive 5,3 procent. Andelen utan gymnasieutbildning var större bland killar än bland tjejer, både bland unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 6,1 procent bland killar och 4,5 procent bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 13,2 procent bland killar och 6,5 procent bland tjejer. Sedan 2020 har andelen bland killar med utländsk bakgrund ökat påtagligt.

År 2022 var andelen utan gymnasieutbildning större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 9,2 respektive 3,8 procent. Andelen utan gymnasieutbildning var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 4,2 procent bland killar och 3,3 procent bland tjejer. I åldersgruppen 20–24 år var andelen 11,6 procent bland män och 6,6 procent bland kvinnor.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var 83 procent 2019. Andelen ökade från till 2018 men har sedan minskat något.

Andelen elever som tagit examen inom fyra år var större bland tjejer än killar under hela perioden 2011 till 2019. Den var 85 respektive 81 procent år 2019.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var större bland inrikes födda än utrikes födda elever under hela perioden 2011 till 2019. Det var 85 respektive 71 procent år 2019. För båda grupperna har andelen ökat över tid fram till 2018 men minskat något 2019. Under hela perioden var andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år större bland tjejer än bland killar både för inrikes- och utrikes födda elever.

Andelen elever på nationella program, högskoleförberedande och yrkesprogram som tagit examen inom fyra år var större bland elever med svensk bakgrund än utländsk bakgrund under hela perioden 2011 till 2019. Det var 86 respektive 73 procent år 2018. För båda grupperna har andelen ökat över tid fram till 2018 men minskat något 2019. Under hela perioden var andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år större bland tjejer än bland killar både för elever med svensk respektive utländsk bakgrund.

Andelen avgångselever med grundläggande behörighet till högskola/universitet ökade från 70 procent år 2014 till 72 procent år 2023.

Under hela perioden 2012 till 2023 var det en större andel behöriga bland tjejer än bland killar. Skillnaden ökade med införandet av den nya läroplanen 2014. År 2023 var andelen behöriga 80 procent bland tjejer och 65 procent bland killar.

Under hela perioden 2012 till 2023 var det en större andel inrikes födda elever än utrikes födda elever som var behöriga till högskola/universitet. År 2023 var andelen behöriga 73 procent bland inrikes födda och 64 procent bland utrikes födda. Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både för inrikes och utrikes födda elever. Bland utrikes födda elever var andelen behöriga bland killar 58 procent och andelen bland tjejer 71 procent år 2023. Bland inrikes födda elever var andelen 66 procent bland killar och 81 procent bland tjejer år 2023.

Under hela perioden 2012 till 2023 var det en något större andel elever med svensk än med utländsk bakgrund som var behöriga till högskola/universitet. År 2023 var andelen 73 procent bland elever med svensk bakgrund och 69 procent bland elever med utländsk bakgrund. Under hela perioden var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, både bland elever med svensk och med utländsk bakgrund. Bland unga med utländsk bakgrund var andelen behöriga 62 procent bland killar och 75 procent bland tjejer år 2023. Bland elever med svensk bakgrund var andelen 66 procent bland killar och 81 procent bland tjejer samma år.

Under våren 2023 var 85,2 procent av eleverna som avslutat årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, vilket är på ungefär samma nivå som föregående år. Under perioden 2012 till 2023 har andelen behöriga till yrkesprogram minskat från 87,5 till 85,2 procent.

Under våren 2023 var andelen behöriga något större bland tjejer än bland killar, 85,8 respektive 84,6 procent. Andelen har varit större bland tjejer än bland killar under hela perioden 2012 till 2023, men skillnaden har minskat något på senare år.

Under våren 2023 var andelen behöriga större bland inrikes födda elever än bland utrikes födda elever, 88,6 procent respektive 66,3 procent. Under perioden 2012 till 2023 har andelen ökat något bland utrikes födda elever. Bland inrikes födda elever var skillnaden i behörighet mellan killar och tjejer marginell. Bland utrikes födda elever var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, 68,4 respektive 64,3 procent.

Under våren 2023 var andelen behöriga större bland elever med svensk bakgrund än bland elever med utländsk bakgrund, 89,3 respektive 73,8 procent Bland elever med svensk bakgrund var skillnaden i behörighet mellan killar och tjejer marginell. Bland elever med utländsk bakgrund var andelen behöriga större bland tjejer än bland killar, 75,4 respektive 72,3 procent.

Andelen inrapporterade fall av klamydia bland unga i åldersgruppen 16–24 år minskade något sedan 2010. År 2022 var andelen med rapporterade klamydiafall 17,6 promille (1,8 procent) bland unga.

Under hela perioden 2010 till 2022 har andelen rapporterade klamydiafall varit betydligt större bland tjejer än bland killar i åldersgruppen 16–24 år. År 2022 var andelen 22,9 promille (2,3 procent) bland tjejer och 12,9 promille (1,3 procent) bland killar. Andelen har minskat över tid bland båda könen jämfört med år 2010.

År 2022 var andelen rapporterade klamydiafall större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 20,3 promille (2 procent) respektive 14,4 promille (1,4 procent). I båda åldersgrupperna var andelen högre bland tjejer än bland killar.

År 2022 var andelen rapporterade klamydiafall betydligt lägre i åldersgruppen 25–29 år än i åldersgrupperna 16-19 år och 20-24 år. I åldersgruppen 25-29 var andelen klamydiafall 9,2 promille (0.9 procent) år 2022. Skillnaden mellan könen var liten. För åldrarna 16-19 år och 20-24 år var andelarna 14,4 promille (1.4 procent) respektive 20,3 promille (2 procent). I båda åldersgrupperna var andelen högre bland tjejer jämfört med killar.

Andelen unga 16–25 år som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl var 30 procent år 2021. Andelen har minskat jämfört med år 2018.

Andelen är större bland tjejer, 36 procent, jämfört med 24 procent bland killar år 2021.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland inrikes födda än bland utrikes födda unga år 2021, 31 jämfört med 20 procent. Bland inrikes födda unga är andelen större bland tjejer än bland killar år 2018, 44 respektive 30 procent. Bland utrikes födda unga är antalet killar för litet för att det ska gå att analysera skillnader mellan könen.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga med svensk bakgrund, 32 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 20 procent, år 2021. Bland unga med svensk bakgrund är andelen samma år större bland tjejer än bland killar, 38 respektive 26 procent. Även bland unga med utländsk bakgrund var andelen något högre bland tjejer jämfört med killar, 24 respektive 16 procent.

Andelen som det senaste året köpt vissa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl är större bland unga i åldern 20–25 år jämfört med unga som är 16–19 år, 36 respektive 21 procent. I båda åldersgrupperna är andelen tjejer som köpt produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl större än andelen killar år 2021.

Andelen unga i åldern 18–24 år som drev eget företag år 2021 var 1,5 procent. Andelen har legat på en stabil nivå under hela perioden 2011–2021.

År 2021 var andelen företagare något högre bland killar än bland tjejer, 2 respektive 1,1 procent. Skillnaden mellan könen har varit i stort sett oförändrad sedan mätperiodens början år 2011.

År 2021 var andelen företagare marginellt större bland inrikes än bland utrikes födda, 1,6 respektive 1,3 procent. Andelen var något större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 2,1 procent bland killar och 1 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 1,4 procent bland killar och 1,2 procent bland tjejer.

Andelen företagare var marginellt större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund, 1,6 respektive 1,4 procent. Andelen var något större bland killar än bland tjejer, både bland unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 2,2 procent bland killar och 1 procent bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var motsvarande siffror 1,6 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer.

Det är en större andel företagare i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år. År 2021 var andelen 3,4 procent i den äldre åldersgruppen och 1,5 procent i den yngre åldersgruppen. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 2,1 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 4,1 procent bland killar och 2,6 procent bland tjejer.

Det är en betydligt större andel företagare i åldersgruppen 30–64 år än i gruppen 18–24 år. År 2021 var andelen 8,9 procent i den äldre åldersgruppen och 1,5 procent i den yngre åldersgruppen. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, men skillnaden mellan könen är mindre i den yngre åldersgruppen. I åldersgruppen 18–24 år var andelen 2,1 procent bland killar och 1,1 procent bland tjejer. I gruppen 30–64 år var motsvarande siffror 11,7 procent bland män och 5,8 procent bland kvinnor.

Andelen unga i åldern 16–24 år som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var 37,4 procent år 2023, vilket är en liten minskning jämfört med 2022.

Andelen som gick till arbete eller utbildning var större bland killar än bland tjejer år 2023, 40,1 respektive 33,1 procent. Andelen minskade något bland både killar och tjejer jämfört med 2022.

Andelen som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var större bland inrikes än bland utrikes födda under 2023, 40,1 respektive 33,7 procent. Andelen minskade något bland både inrikes och utrikes födda jämfört med 2022. Andelen var större bland killar än bland tjejer, både bland inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var andelen 41 procent bland killar och 38,7 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 38,9 procent bland killar och 25,1 procent bland tjejer.

Andelen som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var något större i åldersgruppen 16–19 år än i gruppen 20–24 år under 2023, 38,9 respektive 37,3 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 39,2 procent bland killar och 38,3 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 40,2 procent bland killar och 32,7 procent bland tjejer.

Andelen som gått till arbete eller utbildning efter deltagande i program med aktivitetsstöd var större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 25–29 år under 2023, 37,4 respektive 33,6 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var andelen 40,1 procent bland killar och 33,1 procent bland tjejer. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 38,1 procent bland killar och 28,3 procent bland tjejer.

Mediantiden i arbetslöshet bland inskrivna arbetslösa mellan 16–24 år var 117 dagar år 2023. Mediantiden i arbetslöshet ökade kraftigt mellan 2020 och 2021, men har därefter minskat.

År 2023 var mediantiden i arbetslöshet något kortare bland killar än bland tjejer, 115 respektive 121 dagar. Skillnaden mellan könen har varit relativt liten under hela mätperioden.

Mediantiden i arbetslöshet var längre bland utrikes än bland inrikes födda år 2023, 145 respektive 102 dagar. Mediantiden minskade bland både inrikes och utrikes födda unga jämfört med 2022, men minskningen var något större bland utrikes födda unga.

År 2023 var mediantiden i arbetslöshet längre för åldersgruppen 25–29 år än för gruppen 16–24 år, 183 respektive 117 dagar. Mediantiden minskade i båda åldersgrupperna jämfört med 2022. Mediantiden i arbetslöshet var något längre bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–24 år var mediantiden 121 dagar bland tjejer och 115 dagar bland killar. I gruppen 25–29 år var motsvarande siffror 192 dagar bland kvinnor och 178 dagar bland män.

Andelen unga i åldern 16–24 år som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd var 7,2 procent år 2023. Det är en liten minskning jämfört med förgående år. Andelen har minskat gradvis sedan 2020.

Andelen inskrivna arbetslösa var något större bland killar än bland tjejer, 8,6 respektive 5,8 procent. Skillnaden mellan könen har varit relativ oförändrad sedan mätperiodens början år 2011.

Andelen inskrivna arbetslösa var betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda under 2023, 13,9 respektive 5,5 procent. Andelen minskade bland både inrikes och utrikes födda jämfört med 2022, men minskningen var större bland utrikes födda. Andelen var större bland inrikes födda killar än bland inrikes födda tjejer (7 respektive 4,1 procent), medan andelen var något större bland utrikes födda tjejer än bland utrikes födda killar (14,1 respektive 13,7 procent).

Andelen inskrivna arbetslösa var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år under 2023, 8,1 respektive 4,6 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna har ökat något sedan år 2020. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 6,4 procent bland killar och 3,1 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 9,2 procent bland killar och 6,9 procent bland tjejer.

År 2023 var andelen inskrivna arbetslösa marginellt större i åldersgruppen 16–24 år än i gruppen 25–29 år, 7,2 respektive 6,8 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i åldersgruppen 16–24 år, 8,6 respektive 5,8 procent, medan andelen var lika stor bland killar och tjejer i gruppen 25–29 år.

Andelen inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i mer än 90 dagar i åldern 16–24 år var 4,4 procent år 2023. Det är en liten minskning jämfört med 2022.

År 2023 var andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar något större bland killar än bland tjejer, 5,2 respektive 3,6 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer under hela perioden 2011 till 2023.

År 2023 var andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar är betydligt större bland utrikes än bland inrikes födda, 9,4 respektive 3,2 procent. Andelen minskade både bland inrikes och utrikes födda jämfört med 2022, men minskningen var större bland utrikes födda. Andelen var större bland inrikes födda killar än bland inrikes födda tjejer, 4 respektive 2,4 procent, medan andelen var något större bland utrikes födda tjejer än bland utrikes födda killar, 9,8 respektive 9,2 procent.

Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år under 2023, 5,3 respektive 1,8 procent. Andelen var större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna. I åldersgruppen 16–19 år var andelen 2,4 procent bland killar och 1,2 procent bland tjejer. I gruppen 20–24 år var motsvarande siffror 6 procent bland killar och 4,5 procent bland tjejer.

År 2023 var andelen som varit arbetslösa i mer än 90 dagar något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 5 respektive 4,4 procent. I åldersgruppen 16–24 år var andelen något större bland killar än bland tjejer, 5,2 respektive 3,6 procent, medan andelen var lika stor bland killar och tjejer i gruppen 25–29 år.

Andelen unga 16–24 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra var 76 procent år 2024. Sett över hela perioden sedan 2010 har andelen unga som mår bra minskat med 9 procentenheter.

Andelen som mår bra var mindre bland tjejer än bland killar år 2024, 69 respektive 83 procent. Skillnaden mellan könen har varit stabil över tid och är statistiskt säkerställd för de flesta år sedan 2010.

Andelen som mår bra var högre bland utrikes födda unga än bland inrikes födda unga år 2024, 84 respektive 75 procent. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Denna skillnad fanns inte år 2022. Bland inrikes födda unga var andelen som mår bra mindre bland tjejer än bland killar, 68 respektive 82 procent. I gruppen utrikes födda unga fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen år 2024.

År 2024 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år. I båda åldersgrupperna var det en större andel killar än tjejer som uppgav att de mår bra. Däremot var det en mindre andel killar i åldern 20–24 år än killar i åldern 16–19 år som uppgav att de mår bra år 2024, 80 respektive 86 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som mår bra mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år under 2024. År 2024 var det en större andel killar än tjejer i åldersgruppen 16–24 år som mådde bra. I åldersgruppen 25–29 år fanns det ingen skillnad mellan könen.

Andelen unga i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika de senaste 12 månaderna var 15 procent år 2022.

År 2022 var andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna 16 procent bland killar och 13 procent bland tjejer.

Andelen unga i åldern 16–24 år med en riskkonsumtion av alkohol var 23 procent år 2024. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2021 då andelen var 17 procent. Sett över hela tidsperioden sedan 2010 har andelen unga med en riskkonsumtion av alkohol dock minskat. Under åren 2010 till 2012 varierade andelen mellan 31 och 34 procent. Därefter minskade andelen gradvis, för att under 2021 vara nere på den lägsta nivån under hela perioden. Därefter har andelen ökat något.

År 2024 var andelen med riskkonsumtion av alkohol större bland tjejer än killar, 27 respektive 19 procent. Jämfört med 2021 har andelen bland tjejer ökat med 10 procentenheter. Tidigare var skillnaden mellan tjejer och killar liten under perioden 2014 till 2021.

Andelen unga i åldern 16–24 år med riskkonsumtion av alkohol var betydligt större bland inrikes än bland utrikes födda år 2024, 25 respektive 11 procent. Bland inrikes födda var andelen med riskkonsumtion av alkohol större bland tjejer än bland killar, 29 respektive 21 procent år 2024. Bland utrikes födda fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar.

År 2024 var det en betydligt större andel med riskkonsumtion av alkohol i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 30 respektive 17 procent. I åldersgruppen 16–19 år var andelen större bland tjejer än bland killar, 22 respektive 12 procent. I åldersgruppen 20–24 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2024 var andelen med riskkonsumtion av alkohol 23 procent i åldersgruppen 16–24 år och 19 procent i åldersgruppen 25–29 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är dock inte statistiskt säkerställd. I åldersgruppen 16–24 år var andelen med riskkonsumtion större bland tjejer än killar, 27 respektive 19 procent. I åldersgruppen 25–29 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

År 2024 är andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn 30 procent i åldersgruppen 16–24 år.

Andelen är större bland killar än bland tjejer år 2024, 34 respektive 26 procent.

År 2024 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda i andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn i åldersgruppen 16–24 år. Både bland inrikes och utrikes födda är andelen stillasittande större bland killar än bland tjejer år 2024. Bland utrikes födda unga är andelen 38 procent bland killar och 20 procent bland tjejer. Bland inrikes födda är andelen 33 procent bland killar och 27 procent bland tjejer.

År 2024 finns ingen skillnad i andelen stillasittande 10 timmar eller mer per dygn mellan unga i åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år. I åldersgruppen 20–24 år ärr det en större andel killar än tjejer som är stillasittande, 36 respektive 21procent. I åldersgruppen 16–19 år finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer.

År 2024 är andelen stillasittande mer än 10 timmar per dygn större i åldersgruppen 25–29 år än bland unga i åldern 16–24 år. I åldersgruppen 25–29 år var det en större andel män än kvinnor med stillasittande fritid, 41 respektive 32 procent. Även i åldersgruppen 16–24 år är andelen är större bland killar än bland tjejer, 34 respektive 26 procent.

Andelen unga i åldern 16–24 år som röker dagligen var 2 procent år 2024. Det är en liten minskning jämfört med 2022. Sett över en längre tidsperiod har andelen minskat med 8 procentenheter sedan 2010.

Andelen som röker dagligen var lika stor (2 procent) bland både killar och tjejer år 2024. Mellan 2010 och 2024 har andelen minskat med 10 procentenheter bland tjejer och 5 procentenheter bland killar.

År 2024 fanns det ingen skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga vad gäller andelen som röker dagligen. Bland utrikes födda är det en något högre andel killar som röker dagligen än tjejer. Bland inrikes födda är det ingen skillnad i andel mellan tjejer och killar.

År 2024 var andelen som röker dagligen något större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 16–19 år, 3 respektive 1 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar vad gäller andelen som röker dagligen, varken inom åldersgruppen 16–19 år eller inom gruppen 20–24 år.

År 2024 var andelen som röker dagligen något större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 3 respektive 2 procent. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen vad gäller andelen som röker dagligen i någon av åldersgrupperna.

Andelen unga i åldern 16–24 år som snusar dagligen var 17 procent år 2024, vilket är den högsta uppmätta andelen hittills under tidsperioden sedan 2010. Andelen unga som snusar ökade mellan 2018 och 2020. År 2020 var andelen 10 procent, därefter har andelen fortsatt öka. År 2024 har andelen ökat med 3 procentenheter jämfört med 2022.

Andelen tjejer och killar som snusar dagligen var 18 respektive 16 procent år 2024. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Under perioden 2010 till 2022 var andelen killar som snusar dagligen betydligt större än andelen tjejer. År 2024 kvarstår inte den skillnaden. Andelen tjejer som snusar dagligen ökade med 8 procentenheter år 2024 jämfört med 2022. Mellan åren 2010 till 2020 var andelen på en lägre nivå bland tjejer.

År 2024 var andelen som snusar dagligen större bland inrikes än bland utrikes födda unga, 19 respektive 9 procent. Bland inrikes födda var andelen 18 procent bland killar och 20 procent bland tjejer. Bland utrikes födda var motsvarande siffror 9 procent bland killar och 10 procent bland tjejer. Skillnaden mellan tjejer och killar är dock inte statistiskt säkerställd inom någon av grupperna. Noterbart är dock att andelen tjejer som snusar dagligen ökat med flera procentenheter bland både inrikes och utrikes födda tjejer mellan 2022 och 2024.

År 2024 var andelen som snusar dagligen större i åldersgruppen 20–24 år än i åldersgruppen 16–19 år, 22 respektive 13 procent. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andel mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna. Andelen tjejer som snusar dagligen har ökat med flera procentenheter i båda åldersgrupperna mellan åren 2022 och 2024.

År 2024 var andelen unga som snusar dagligen större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 16–24 år, 23 respektive 17 procent. Andelen män som snusar dagligen i åldern 25–29 år var betydligt större än andelen kvinnor, 29 respektive 16 procent. I åldersgruppen 16–24 år var andelen bland killar 16 procent och andelen bland tjejer 18 procent, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd mellan könen i denna grupp.

Andelen unga i åldern 16–24 år med ett BMI på 30 eller mer är 8 procent år 2024. Andelen har varierat över tid, mellan 2022 och 2024 har andelen ökat.

Mellan år 2022 och 2024 har andelen ökat bland killar, men varit oförändrad bland tjejer. Det för med sig att det finns en skillnad mellan könen år 2024 där andelen är större bland killar än bland tjejer, 10 procent jämfört med 6 procent.

År 2024 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen med ett BMI på 30 eller mer mellan inrikes- och utrikes födda i åldersgruppen 16–24 år. Bland inrikes födda är andelen större bland killar än bland tjejer, 10 respektive 5 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan könen.

År 2024 är det en större andel i åldersgruppen 20-24 år än i åldersgruppen 16–19 år som hade ett BMI på 30 eller mer, 10 respektive 6 procent. Det är en större andel bland killar än bland tjejer som har ett BMI på 30 eller mer bland unga i åldern 20–24 år, 14 respektive 7 procent. I åldern 16–19 år finns ingen skillnad mellan könen.

År 2024 är andelen med BMI på 30 eller mer större för åldersgruppen 25–29 år jämfört med åldersgruppen 16–24 år, 14 respektive 8 procent. Bland unga i åldern 16–24 år är andelen större bland killar än bland tjejer, 10 procent jämfört med 6 procent. I åldersgruppen 25–29 år finns ingen skillnad mellan könen.

Andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor var 5 procent år 2024. Andelen har legat på en relativt stabil nivå över tid.

År 2024 var andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor större bland killar än bland tjejer, 8 respektive 1 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer under hela perioden 2014 till 2024.

Andelen unga 16–24 år med riskabla spelvanor var 5 procent bland inrikes födda och 3 procent bland utrikes födda unga år 2024. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Andelen var större bland killar än bland tjejer för både inrikes och utrikes födda. Bland utrikes födda killar har dock andelen med riskabla spelvanor minskat från 14 procent år 2022 till 5 procent år 2024.

År 2024 var andelen med riskabla spelvanor 5 procent i åldersgruppen 20–24 år och 4 procent i åldersgruppen 16–19 år. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Inom båda åldersgrupperna var det under samma år en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor. Bland killar i åldern 16–19 år har andelen med riskabla spelvanor ökat från 4 procent år 2022 till 7 procent år 2024.

År 2024 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åldersgrupperna 16–24 år och 25–29 år vad gäller andelen med riskabla spelvanor. Inom båda åldersgrupperna var det en betydligt större andel killar än tjejer med riskabla spelvanor.

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för grövre våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 5,2 procent år 2023.

År 2023 var andelen 5,7 procent bland killar och 4 procent bland tjejer. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

År 2023 var andelen som utsatts för grövre våld större bland utrikes födda än bland inrikes födda elever, 7,9 respektive 4,7 procent. Bland inrikes födda elever ökade andelen från 3,4 till 4,7 procent mellan 2021 och 2023.

År 2023 var andelen som utsatts för grövre våld 6,8 procent bland elever med utländsk bakgrund och 4,6 procent bland elever med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd. Bland elever med svensk bakgrund ökade andelen från 3,1 till 4,6 procent mellan 2021 och 2023.

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för hot vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 11,9 procent år 2023.

År 2023 var andelen som utsatts för hot 12,7 procent bland tjejer och 10,6 procent bland killar. Skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd.

År 2023 var andelen som utsatts för hot 13,2 procent bland utrikes födda elever och 11,7 procent bland inrikes födda elever. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

År 2023 var andelen som utsatts för hot ungefär lika stor bland elever med svensk respektive utländsk bakgrund, 12,1 respektive 11,5 procent.

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för stöld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 26,3 procent år 2023.

År 2023 var andelen som utsatts för stöld nästan lika stor bland killar och tjejer, 26,2 respektive 25,9 procent. Andelen har varit större bland killar än bland tjejer vid samtliga tidigare mättillfällen, men i år är första gången som utsattheten för stöldbrott är lika stor bland båda könen.

År 2023 var andelen som utsatts för stöld större bland utrikes födda än bland inrikes födda elever, 32,9 respektive 25,3 procent. Jämfört med 2021 har andelen ökat något bland inrikes födda elever (från 22,5 till 25,3 procent), medan andelen i stort sett är oförändrad bland utrikes födda elever.

År 2023 var andelen som utsatts för stöld större bland elever med utländsk bakgrund än bland elever med svensk bakgrund, 32,3 respektive 24,1 procent. Skillnaden mellan grupperna har varit stabil under hela mätperioden.

Andelen elever i årskurs 9 som utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna var 17,4 procent år 2023. Andelen har varit i princip oförändrad under hela mätperioden, bortsett från en tillfällig ökning år 2017.

År 2023 var andelen som utsatts för lindrigare våld större bland killar än bland tjejer, 19,1 respektive 15,3 procent.

År 2023 var andelen som utsatts för lindrigare våld 18,9 procent bland inrikes födda elever och 17,2 procent bland utrikes födda elever. Skillnaden mellan grupperna är inte statistiskt säkerställd.

År 2023 var andelen som utsatts för lindrigare våld nästan lika stor bland elever med svensk respektive utländsk bakgrund, 17,4 respektive 17,8 procent.

Andelen unga i åldern 16-25 år som är ute i naturen varje vecka ökade från 20 procent år 2018 till 27 procent år 2021.

År 2021 är andelen unga i åldersgruppen 16-25 år som är ute i naturen varje vecka större bland tjejer jämfört med killar, 30 respektive 24 procent. År 2018 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen.

I åldersgruppen 16-25 år fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda i andel som är ute i naturen varje vecka under perioden 2009-2021. Bland inrikes födda är det år 2021 en större andel bland tjejer än bland killar som är ute i naturen, 30 respektive 24 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen samma år.

År 2021 är andelen unga i åldern 16-25 årsom är ute i naturen varje vecka större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund, 27 respektive 19 procent. Under perioden 2009-2018 fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan dessa grupper. Bland unga med svensk bakgrund är andelen unga som är ute i naturen större bland tjejer än bland killar år 2021, 32 respektive 25 procent. För unga med utländsk bakgrund finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar samma år.

Åren 2009 till 2021 är det ingen skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år med avseende på andel som är ute i naturen. År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i åldersgruppen 16-19 år. I åldersgruppen 20-25 år är andelen större bland tjejer jämfört med killar år 2021, 32 procent respektive 25 procent.

Andelen unga i åldern 16-25 år som läser böcker varje vecka minskade från 59 procent år 2007 till 29 procent år 2021.

År 2021 är andelen unga i åldersgruppen 16-25 år som läser varje vecka större bland tjejer jämfört med killar, 33 respektive 25 procent.

År 2021 är det en större andel bland utrikesfödda unga jämfört med inrikes födda i åldern 16-25 som läser böcker varje vecka, 35 respektive 28 procent. Bland inrikes födda unga är det en större andel bland tjejer jämfört med killar som läser varje vecka år 2021, 32 respektive 24 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad samma år.

År 2021 är det en större andel av unga i åldern 16-25 år med utländsk bakgrund som läser böcker varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, 35 respektive 28 procent. Bland unga med utländsk bakgrund har andelen minskat jämfört med år 2018, bland unga med svensk bakgrund har andelen inte förändrats. Både bland unga med svensk och utländsk bakgrund är det en större andel bland tjejer än bland killar som läser böcker år 2021.

År 2021 finns ingen skillnad mellan andelen som läser böcker varje vecka i åldersgruppen16-19 år respektive 20-25 år. Det är en större andel tjejer jämfört med killar som läser böcker varje vecka i båda åldersgrupperna år 2021.

År 2021 var andelen unga i åldern 16–25 år som idrottade i förening varje vecka 25 procent. Andelen har minskat över tid, från att ha varit 36 procent år 2009.

År 2021 var andelen unga som idrottade i förening större bland killar jämfört med tjejer, 28 respektive 22 procent.

Bland unga 16–25 år som idrottar i förening fanns mellan 2009 till 2021 inga statistiskt säkerställda skillnader mellan utrikes och inrikes födda. Bland både inrikes och utrikes födda unga var andelen som idrottade i en förening större bland killar jämfört med tjejer år 2021. Skillnaden mellan könen var större bland utrikes födda unga där 33 procent bland killarna jämfört med 17 procent bland tjejerna idrottade i en förening. Bland inrikes födda unga var andelen 28 procent bland killarna jämfört med 23 procent bland tjejerna.

Bland unga 16–25 år som idrottade i förening fanns mellan åren 2009 till 2021 inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga med svensk och utländsk bakgrund. Andelen var större bland killar med utländsk bakgrund än bland tjejer med utländsk bakgrund år 2021, 31 respektive 14 procent. Bland unga med svensk bakgrund fanns ingen skillnad mellan könen.

Under hela perioden var andelen unga som idrottade i förening större i åldersgruppen 16–19 år än i åldersgruppen 20–25 år. År 2021 var andelen 36 procent i åldern 16–19 år och 18 procent i åldern 20–25 år. Bland unga i åldersgruppen 20–25 år har andelen minskat jämfört med år 2018, i åldersgruppen 16–19 år har andelen inte förändrats. År 2021 var det en större andel killar jämfört med tjejer som idrottade i förening i åldersgruppen 20–25 år, 21 respektive 15 procent. Bland unga i den yngre åldersgruppen finns ingen skillnad mellan könen samma år. Åren 2009–2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Andel unga i åldern 16-25 år som varje vecka idrottar utanför en förening är 64 procent år 2021.

Det är ingen skillnad mellan andelen killar eller tjejer som idrottar utanför en förening år 2021.

År 2021 är andelen unga som idrottar utanför en förening större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga, 65 respektive 54 procent. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av grupperna år 2021.

År 2021 är andelen unga som idrottar utanför en förening större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund, 66 respektive 55 procent. Bland unga med utländsk bakgrund är andelen som idrottar utanför en förening större bland killar än bland tjejer år 2021, 59 respektive 50 procent. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer med svensk bakgrund år 2021.

Det har under perioden 2007 till 2021 inte funnits någon statistiskt säkerhetsställd skillnad mellan åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år i andelen som idrottade utanför en förening. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna år 2021.

Andelen unga i åldern 16-25 år som idrottar varje vecka är 72 procent år 2021, vilket är lägre jämfört med 2012 då andelen var 77 procent. Det finns däremot inte någon statistiskt säkerställd skillnad jämfört med övriga år i tidsserien.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen tjejer eller killar i åldersgruppen 16-25 år som idrottar varje vecka. Andelen som idrottar varje vecka har inte förändrats jämfört med år 2018 för något av könen.

År 2021 är det en större andel bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga som idrottar varje vecka. År 2018 fanns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda. Under åren 2007, 2009 och 2015 har andelen varit större bland inrikesfödda. År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som idrottar varje vecka mellan tjejer och killar för någon av grupperna.

År 2021 är andelen som idrottar varje vecka större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund, 74 respektive 64 procent. År 2018 och 2015 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund, men åren 2007-2012 var andelen som idrottade större bland unga med svensk bakgrund, i jämförelse med unga med utländsk bakgrund. År 2021 är det en större andel killar än tjejer bland unga med utländsk bakgrund som idrottar varje vecka, 70 respektive 57 procent. Däremot finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar med svensk bakgrund.

År 2021 är andelen som idrottar varje vecka större bland unga i åldersgruppen 16-19 år jämfört med unga i åldern 20-25 år, 75 respektive 69 procent. År 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i andelen som idrottar mellan unga i olika åldersgrupper. Även år 2007, 2009 och 2015 var det en större andel som indrottade i den yngre åldersgruppen. År 2021 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer inom någon av åldersgrupperna.

Andelen unga i åldern 16-25 som skriver varje vecka minskade från 22 procent 2012 till 15 procent 2021.

Under perioden 2007-2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka, i åldersgruppen 16-25. År 2021 är andelen 19 procent bland tjejer och 10 procent bland killar.

År 2021 är andelen unga i åldersgruppen 16-25 år som skriver varje vecka större bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda unga, 19 respektive 14 procent. Både bland inrikes och utrikes födda unga är andelen som skriver varje vecka större bland tjejer jämfört med killar år 2021.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen bland unga med svensk respektive utländsk bakgrund som skriver varje vecka. År 2007, 2009 och 2018 var det en större andel bland unga med utländsk bakgrund som skriver varje vecka, jämfört med unga med svensk bakgrund, i åldersgruppen 16-25 år. Bland unga med svensk bakgrund var det under hela perioden en betydligt större andel bland tjejer än bland killar som skriver varje vecka. Inom gruppen med utländsk bakgrund fanns motsvarande skillnad år 2015 och 2021.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen som skriver varje vecka mellan unga i olika åldersgrupper. År 2021 är det en större andel tjejer än killar som skriver bland unga i båda åldersgrupperna 16-19 år och 20-25 år.

Andelen unga i åldern 16-25 år som konsumerar kultur varje månad minskade från 15 procent år 2018 till 7 procent år 2021.

Under perioden 2007-2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i åldern 16-25 år med avseende på andelen som konsumerar kultur varje månad.

År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan andelen inrikes eller utrikes födda unga som konsumerar kultur varje månad. År 2021 år finns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna inrikes eller utrikes födda unga.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen unga med svensk eller utländsk bakgrund som konsumerar kultur varje månad. År 2021 finns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

År 2021 finns ingen skillad i andel i olika åldergrupper som konsumerar kultur varje månad. År 2021 år finns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

Andelen unga i åldern 16–25 år som utövar kultur varje vecka var 31 procent år 2021. Andelen har minskat något jämfört med 2018.

Åren 2007 samt 2012–2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som utövade kultur i åldersgruppen 16–25 år. Skillnaden var inte statistiskt säkerställd 2009.

År 2009–2021 var det i åldersgruppen 16–25 år inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga som var inrikes eller utrikes födda i hur stor andel som utövade kultur. År 2021 var andelen unga som utövade kultur större bland tjejer än killar både bland inrikes och utrikes födda unga.

Åren 2009–2021 var det inga skillnader mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund i hur stor andel som utövade kultur i åldersgruppen 16–25 år. År 2021 var andelen unga som utövade kultur större bland tjejer än killar både bland unga med utländsk och svensk bakgrund.

Under perioden 2007–2021 var det en större andel bland unga i åldersgruppen 16–19 år som utövade kultur, än i åldersgruppen 20–25 år. År 2021 var andelen som utövade kultur större bland tjejer än bland killar både i åldersgruppen 16–19 år och 20–25 år.

År 2021 var andelen unga i åldern 16–25 år som besökte bibliotek varje månad 22 procent.

Under perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besökte bibliotek varje månad. År 2021 var andelen 26 procent bland tjejer och 19 procent bland killar.

Under perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besökte bibliotek varje månad i åldersgruppen 16–25 år. År 2021 var andelen 38 respektive 21 procent. För inrikes födda är andelen större bland tjejer än bland killar år 2021, 24 respektive 17 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar samma år.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland unga med utländsk än med svensk bakgrund som besökte bibliotek varje månad i åldersgruppen 16–25 år. År 2021 var andelen 35 respektive 19 procent. Det var en större andel bland tjejer jämfört med killar som besökte bibliotek både bland unga med svensk och utländsk bakgrund år 2021.

År 2021 fanns ingen skillnad i andelen unga inom olika åldersgrupper som besökte bibliotek varje månad. År 2021 var det en större andel bland tjejer än bland killar som besökte bibliotek i åldersgruppen 20–25 år, 26 respektive 18 procent. I åldersgruppen 16–19 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen samma år.

Andelen unga 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen var 16 procent år 2021. Andelen ökade mellan 2004 och 2009 men har sedan varit stabil fram till år 2021.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar år 2021.

Det fanns ingen skillnad mellan unga inrikes eller utrikes födda 16–25 år som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2021. År 2021 fanns det inte heller någon skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna inrikes eller utrikes födda unga.

Det fanns ingen skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som upplever att de har möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen år 2021. Det fanns inte heller någon skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna unga med svensk eller utländsk bakgrund år 2021.

År 2021 var det en något större andel bland unga i åldern 16-19 år som upplevde att de har möjigheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen, jämfört med unga i åldersgruppen 20–25 år, 17 respektive 15 procent. År 2021 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar i någon av åldersgrupperna 16–19 år eller 20–25 år.

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var 43 procent år 2021. Andelen är lägre än år 2015 då den var 46 procent.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer år 2021.

Andelen unga 16–25 år som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun var större bland utrikes födda än bland inrikes födda år 2021, andelen var 49 respektive 42 procent. År 2021 var andelen något större bland tjejer jämfört med killar bland inrikes födda unga. Bland utrikes födda unga fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar.

År 2021 fanns ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund i åldern 16–25 år. Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen bland unga med svensk eller utländsk bakgrund år 2021.

År 2018 fanns det ingen skillnad i andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun mellan unga i åldersgruppen 16–19 år och unga i åldern 20–25 år. Det fanns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan könen i någon av åldersgrupperna.

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av politik var 43 procent 2021. Det är en ökning från 2009 då det var 35 procent.

Det var en något större andel killar jämfört med tjejer som var intresserade av politik år 2021, 45 respektive 41 procent. Andelen som är intresserade av politik har ökat jämfört med år 2004 bland både killar och tjejer.

Det var en något större andel bland unga 16–25 år som är inrikes födda jämfört med utrikes födda som var intresserade av politik år 2021, 44 respektive 38 procent. Bland inrikes födda unga var andelen som var intresserade av politik större bland killar jämfört med tjejer år 2021, 46 procent respektive 41 procent. Bland utrikes födda unga fanns inga skillnader mellan tjejer och killar samma år.

Det var en större andel bland unga 16–25 år med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund som var intresserade av politik år 2021, 45 respektive med 39 procent år 2021. Tidigare år i tidsserien har skillnaderna inte varit statistiskt säkerställda. Bland unga med svensk bakgrund var andelen som var intresserade av politik större bland killar jämfört med tjejer år 2021, 47 procent respektive 41 procent. Bland unga med utländsk bakgrund fanns inga skillnader mellan tjejer och killar samma år.

Det var en något större andel bland unga i åldersgruppen 20–25 år jämfört med unga i åldern 16–19 år som var intresserade av politik år 2021, 46 respektive 40 procent. Det fanns ingen statistisk säkerställd skillnad mellan tjejer och killar i någon av grupperna.

Andelen unga 16–25 år som var intresserade av samhällsfrågor var 62 procent år 2021. Andelen har varit stabil över tid.

År 2021 var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar, 67 respektive 57 procent. Tidigare år, mellan 2012 och 2015 fanns det inte någon skillnad mellan tjejer och killar.

Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda i andelen som är intresserade av samhällsfrågor år 2021. Både bland utrikes och inrikes födda unga var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar år 2021. Bland utrikes födda unga var andelen 68 respektive 51 procent, och bland inrikes födda unga 67 respektive 57 procent.

År 2021 fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund vad gäller andelen unga 16–25 år som är intresserade av samhällsfrågor. Både bland unga med svensk bakgrund och utländsk bakgrund var andelen som är intresserade av samhällsfrågor större bland tjejer än bland killar år 2021. Bland unga med svensk bakgrund var andelen 67 respektive 58 procent, och bland unga med utländsk bakgrund 68 respektive 53 procent.

År 2021 var det en större andel unga i åldern 20–25 år som var intresserade av samhällsfrågor jämfört med unga i åldern 16–19 år, 62 respektive 55 procent. Både bland unga i åldern 16–19 år och 20–25 år var andelen större bland tjejer än bland killar år 2021.

Andelen unga 16–25 år som är intresserade av vad som händer i andra länder var 64 procent år 2021. Andelen minskade från 70 procent under 2007 till 56 procent 2009, men har sedan ökat till 2021.

Det är en något högre andel bland tjejer som är intresserade av vad som händer i andra länder jämfört med killar år 2021, 66 respektive 62 procent.

År 2021 finns ingen skillnad i andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder mellan inrikes eller utrikes födda unga 16–25 år. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna år 2021.

År 2021 fanns ingen skillnad i andelen som är intresserade av vad som händer i andra länder bland unga 16–25 år med svensk eller utländsk bakgrund. Tidigare år, 2007 till 2018, har andelen varit större bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund. Det fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna år 2021.

År 2021 är andelen unga som är intresserade av vad som händer i andra länder något större i åldersgruppen 20–25 år jämfört med unga i åldern 16–19 år, 66 respektive 62 procent. Det fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av grupperna.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt i en samhällsfråga på internet (t.ex. ”gilla”) var 58 procent 2021. Andelen har ökat sedan 2012.

Det är en större andel bland tjejer än bland killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021. Andelen är 72 procent bland tjejer och 45 procent bland killar. Bland tjejer har andelen ökat jämfört med 2012, medan andelen bland killar är densamma. Det gör att skillnaderna mellan könen är större år 2021 än tidigare.

Det är en större andel bland inrikes än utrikes födda unga som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021, 59 jämfört med 49 procent. Bland både inrikes och utrikes födda unga är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet år 2021.

År 2021 är det en högre andel unga med svensk bakgrund än unga med utländsk bakgrund som har stöttat en samhällsfråga på internet, 59 jämfört med 52 procent. Både bland unga med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som har stöttat en samhällsfråga på internet 2021.

År 2021 finns ingen skillnad mellan andlen unga i olika åldersgrupper som har stöttat en samhällsfråga på internet. Samma år är det en större andel tjejer än killar som stöttat en åsikt på internet i båda åldersgrupperna.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är 35 procent 2021. Det har skett en tydlig minskning sedan 2004, då var andelen 52 procent.

Andelen är större bland tjejer, 49 procent, jämfört med killar, 23 procent, år 2021. Andelen som skriver på en namninsamling har minskat bland både tjejer och killar sedan 2004. Då var andelen 58 procent bland tjejerna och 44 procent bland killarna.

År 2021 är andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling större bland inrikes födda unga jämfört med utrikes födda unga, 37 respektive 27 procent. Bland inrikes födda unga är andelen samma år större bland tjejer än bland killar 2021, 50 respektive 24 procent. Även bland utrikes födda unga är andelen större bland tjejer än killar, 41 jämfört med 15 procent.

Andelen som det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling är något större bland unga med svensk bakgrund, 37 procent, än bland unga med utländsk bakgrund, 32 procent, år 2021. I båda grupperna har andelen minskat sedan 2004. Bland unga med svensk bakgrund är andelen större bland tjejer än bland killar år 2021, 50 respektive 24 procent. Även bland unga med utländsk bakgrund är andelen större bland tjejer än killar, 45 jämfört med 19 procent.

Det är en högre andel unga i åldersgruppen 20-25 år än unga 16-19 år att det senaste året stöttat en åsikt genom att skriva på en namninsamling år 2021, 41 respektive 28 procent. I båda åldersgrupperna är andelen större bland tjejer jämfört med killar år 2021.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare är 4 procent 2021. Det har minskat något sedan 2004, då var andelen 8 procent.

Det finns inga skillnader mellan andelen tjejer och killar som skrivit insändare år 2021. Andelen har minskat för båda könen sedan år 2004, då var andelen 9 procent bland tjejerna och 8 procent bland killarna.

År 2021 är andelen unga 16-25 år som det senaste året skrivit insändare större bland utrikes födda unga jämfört med inrikes födda unga, 8 jämfört med knappt 4 procent. Det finns inga skillnader mellan könen för någon av grupperna år 2021.

Andelen som det senaste året skrivit insändare är större bland unga med utländsk bakgrund, 8 procent, än bland unga med svensk bakgrund, 3 procent, år 2021. Det finns ingen skillnad mellan könen för någon av grupperna år 2021.

Andelen som skrivit insändare är större bland unga i åldern 16-19 år än bland unga som är 20-25 år, 7 respektive 2 procent år 2021. Det finns inga skillnader mellan könen för någon av grupperna år 2021.

År 2021 är det 7 procent av unga i åldern 16–25 år som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga. Andelen har ökat jämfört med 2009, då var andelen 5 procent.

Andelen är högre bland tjejer jämfört med killar, 9 procent respektive 6 procent. Andelen har ökat för både killar och tjejer jämfört med 2009, då 4 procent av killarna och 6 procent av tjejerna angav att de varit medlemmar i en organisation.

Andelen som det senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 7 procent bland både inrikes och utrikes födda unga. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan varken inrikes eller utrikes födda tjejer och killar år 2021.

Andelen som senaste året varit medlemmar i en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 7 procent både bland unga med svensk bakgrund och bland unga med utländsk bakgrund år 2021. Det är en högre andel tjejer än killar med svensk bakgrund som var medlemmar i en organisation 2021, 9 jämfört med 6 procent. Bland unga med utländsk bakgrund finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer.

År 2021 är andelen medlemmar högre bland 20-25 åringarna, 9 procent, jämfört med 5 procent bland unga i åldern 16-19 år. Det är en högre andel tjejer än killar i åldersgruppen 20-25 år som var medlemmar i en organisation, 11 jämfört med 7 procent. Det finns ingen skillnad mellan killar och tjejer i åldersgruppen 16-19 år.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 2 procent 2021. Andelen har varit ungefär lika stor sedan 2009.

År 2021 finns inga statistisk säkerställda skillnader mellan andelen killar och tjejer som kontaktat en tjänsteman.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan andelen inrikes respektive utrikes födda unga som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt 2021. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader varken mellan inrikes eller utrikes födda killar och tjejer.

Andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt är 2 procent både bland unga med svensk och utländsk bakgrund 2021. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer med svensk eller utländsk bakgrund.

År 2021 är andelen som det senaste året tagit kontakt med en tjänsteman för att föra fram en politisk åsikt 2 procent både bland unga i åldersgruppen 16-19 år och 20–25 år. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer i någon av åldersgrupperna.

Andelen unga 16–25 år som det senaste året tagit kontakt med någon politiker är 5 procent 2021. Andelen har minskat jämfört med den första mätningen 2004. Då var andelen 9 procent.

Andelen unga som kontaktat en politiker är högre bland killar än tjejer 2021, 6 procent bland killar och 4 procent bland tjejer. Andelen som uppger att de kontaktat en politiker har minskat sedan 2004 för båda könen.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga inrikes och utrikes födda som kontaktat politiker 2021. Bland inrikes födda är det en högre andel killar än tjejer som kontaktat politiker 2021, 6 jämfört med 4 procent. Bland utrikes födda finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

Andelen unga som kontaktat en politiker är 5 procent bland både unga med svensk och utländsk bakgrund år 2021. År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar bland unga med svensk bakgrund eller bland unga med utländsk bakgrund.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som kontaktat politiker mellan unga 16–19 år och unga 20–25 år. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer i de två åldersgrupperna.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är 22 procent 2021. Andelen har ökat över tid från 16 procent 2009.

Andelen som gett pengar till en organisation är högre bland tjejer än bland killar 2021, 29 respektive 15 procent. Skillnaden mellan killar och tjejer har ökat över tid.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andel inrikes respektive utrikes födda unga 16-25 år som gett pengar till en organisation 2021. Bland inrikes födda är andelen större bland tjejer än bland killar, 29 respektive 15 procent 2021. Även bland utrikes födda är andelen större bland tjejer än killar, 23 jämfört med 14 procent.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andel unga 16-25 år med svensk respektive utländsk bakgrund som gett pengar till en organisation 2021. Andelen är större bland tjejer än bland killar för unga med svensk bakgrund. Den är 30 respektive 15 procent 2021. Även bland unga med utländsk bakgrund är andelen större bland tjejer än killar 2021, 24 jämfört med 15 procent.

Andelen unga som det senaste året gett pengar till en organisation som jobbar för en speciell samhällsfråga är större bland unga i åldersgruppen 20-25 år är bland unga i åldersgruppen 16-19 år. Det är 28 respektive 13 procent 2021. Andelen är större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

Andelen unga 16-25 år som det senaste året deltagit i ett politiskt möte är 4 procent 2021. Andelen är något lägre än den första mätningen 2009, då andelen var 5 procent.

Det finns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer 2021. Bland killar har det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring sedan 2009, medan andelen har minskat bland tjejer sedan 2009.

2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga inrikes och utrikes födda. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan inrikes födda tjejer och killar år 2021. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan utrikes födda killar och tjejer.

Andelen som det senaste året deltagit i politiska möten är 4 procent både bland unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund 2021. Andelen som deltagit i politiska möten är högre bland killar med svenska bakgrund än tjejer med svensk bakgrund, 4 jämfört med 3 procent. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund.

År 2021 finns inga skillnader i andelen som det senaste året deltagit i ett politisk möte mellan unga i olika åldersgrupper. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer, varken i åldersgruppen 16-19 år eller åldersgruppen 20-25 år.

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i bojkotter och köpstrejker var 8 procent 2021. Nivån har varit relativt stabil sedan 2004 då andelen var 8 procent.

År 2021 finns en skillnad mellan killar och tjejer i andelen som deltar i köpstrejker. Andelen är högre bland tjejer än killar, 9 jämfört med 6 procent. Tidigare år har det inte funnits någon statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen inrikes födda respektive utrikes födda unga. År 2021 är andelen högre bland inrikes födda tjejer än inrikes födda killar, 9 jämfört med 6 procent. Bland utrikes födda unga finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer.

Andelen som det senaste året deltar i bojkotter och köpstrejk är 8 procent bland både unga med svensk bakgrund och unga med utländsk bakgrund 2021. År 2021 är andelen högre bland tjejer med svensk bakgrund jämfört med killar med svensk bakgrund, 9 jämfört med 5 procent. Bland unga med utländsk bakgrund finns ingen statistiskt säkerställd skillnad.

År 2021 är det en högre andel unga 20-25 år än unga 16-19 år som deltog i köpbojkotter, 10 jämfört med 5 procent. Andelen har varit något högre bland unga 20-25 år under perioden 2004-2015. 2018 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna. År 2021 är det en högre andel tjejer än som deltagit i köpbojkotter, både bland unga 16-19 år och unga 20-25 år.

Andelen unga 16–25 år som det senaste året deltagit i demonstrationer var knappt 7 procent 2021. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 14 procent.

Andelen som deltagit i en demonstration är ungefär dubbelt så stor bland tjejer jämfört med killar år 2021, 9 respektive 4 procent. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 16 procent av tjejerna och 12 procent av killarna uppgav att de deltagit i demonstrationer.

År 2021 deltog en högre andel utrikes födda än inrikes födda unga i demonstrationer, 10 jämfört med 6 procent. Bland inrikes födda unga är det en större andel tjejer som deltog i demonstrationer jämfört med killar år 2021, 9 respektive 4 procent. Bland utrikes födda unga finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

År 2021 är det en högre andel unga med utländsk bakgrund än unga med svensk bakgrund som deltagit i en demonstration, 10 jämfört med 6 procent. Bland unga med svensk bakgrund är det en större andel tjejer som deltagit i demonstrationer än killar, 8 jämfört med 4 procent. Även bland unga med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som deltagit i demonstrationer 2021, 13 jämfört med 7 procent.

År 2021 finns inga skillnader i andelen som deltar i demonstrationer mellan unga i olika åldersgrupper. Bland unga i åldern 16-19 år är det en högre andel tjejer än killar som deltog, 9 jämfört med 4 procent. Även bland unga i åldern 20-25 år är det en högre andel tjejer än killar som deltog, 9 jämfört med 5 procent.

Andelen unga 16–25 år som det senaste året chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet är 23 procent 2021. Det är en ökning jämfört med 2004 då andelen var 10 procent.

Det är en större andel killar än tjejer som debatterar på internet, 24 jämfört med 21 procent. Andelen har ökat i båda grupperna jämfört med 2004, då 7 procent av tjejerna och 13 procent av killarna angav att de varit politiskt aktiva på internet.

Det finns ingen skillnad mellan unga som är inrikes eller utrikes födda avseende andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet år 2021. Bland inrikes födda unga är det en högre andel killar än tjejer som debatterade på internet 2021, 25 jämfört med 21 procent. Bland utrikes födda finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga med svensk eller utländsk bakgrund vad gäller andelen som har debatterat eller kommenterat politik på internet. Bland unga med svensk bakgrund är det en högre andel killar än tjejer som debatterade på internet 2021, 25 jämfört med 20 procent. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan killar och tjejer med utländsk bakgrund.

Det är en högre andel unga i åldersgruppen 16–19 år än unga i åldern 20–25 år som debatterat politik på internet år 2021, 25 jämfört med 22 procent. Det finns inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar i de olika åldersgrupperna 2021. Före 2018 har andelen varit större bland killar än bland tjejer i båda åldersgrupperna, med den skillanden finns inte längre kvar.

Andelen unga 16–25 år som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt är 12 procent 2021. Det är en minskning jämfört med 2004 då andelen var 25 procent.

Andelen är större bland tjejer än bland killar, 14 procent jämfört med 10 procent 2021. Andelen har minskat i båda grupperna jämfört med 2004, då 27 procent av tjejerna och 22 procent av killarna angav att de burit märken eller symboler.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan inrikes och utrikes födda unga avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt. Bland unga inrikes födda är det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2021, 14 jämfört med 10 procent. Bland unga utrikes födda finns inga statistiskt säkerställda skillnader.

År 2021 finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan unga 16–25 år med svensk eller med utländsk bakgrund avseende andelen som det senaste året burit märken eller symboler som uttrycker en åsikt. Bland unga med svensk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som burit symboler 2021, 14 respektive 10 procent. Även bland unga med utländsk bakgrund är det en större andel tjejer än killar som burit symboler år 2021, 13 respektive 7 procent.

År 2021 finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan unga i åldersgruppen 16–19 år och unga 20–25 år. Bland unga 16-19 år är det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2021, 13 jämfört med 9 procent. Även bland unga 20-25 år är det en större andel tjejer än killar som bar symboler 2021, 15 jämfört med 10 procent.

Ungefär 4 procent av unga i åldern 16–25 år besökte en fritidsgård varje månad år 2021. Andelen har varit stabil under perioden 2007 till 2018, men har sedan minskat till år 2021.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det en större andel bland killar än bland tjejer som besökte en fritidsgård varje månad. År 2021 var skillnaden mellan könen mindre än tidigare, då var andelen 5 procent bland killar och 3 procent bland tjejer.

Under samtliga år var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland utrikes födda än bland inrikes födda som besökte en fritidsgård varje månad. År 2021 var det 9 procent bland utrikes födda unga och 3 procent bland inrikes födda unga. Andelen som besökte en fritidsgård varje månad har minskat bland utrikes födda unga mellan åren 2018 och 2021.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det i åldersgruppen 16–25 år en betydligt större andel bland unga med utländsk bakgrund än bland unga med svensk bakgrund som besökte en fritidsgård varje månad. År 2021 var det 9 procent bland unga med utländsk bakgrund och 3 procent bland unga med svensk bakgrund.

Under hela perioden 2007 till 2021 var det en betydligt större andel bland unga i åldern 16–19 år som besökte en fritidsgård varje månad, jämfört med unga i åldern 20–25 år. År 2021 var andelen bland unga i åldern 16–19 år knappt 8 procent, jämfört med knappt 2 procent i åldersgruppen 20–25 år. Andelen som besökte en fritidsgård år 2021 har minskat jämfört med 2018 i båda åldersgrupperna.

Andelen unga i åldern 16–25 år som är medlemmar i en förening minskade från 69 procent 2007 till 56 procent 2021.

År 2021 var det ingen skillnad mellan tjejer och killar i andelen som var medlem i en förening. Tidigare år, 2007 och 2009, var det en större andel bland killar än bland tjejer som var medlemmar i en förening.

År 2007 var andelen bland inrikes födda i åldersgruppen 16–25 år som var medlemmar i en förening större än bland utrikes födda. Under perioden 2009 till 2018 har denna skillnad däremot inte varit statistiskt signifikant. År 2021 är andelen som är medlem i en förening åter större bland inrikesfödda unga jämfört med utrikesfödda unga. År 2021 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna inrikes och utrikes födda.

År 2021 var andelen som var medlem i en förening större bland unga med svensk bakgrund jämfört med unga med utländsk bakgrund i åldersgruppen 16-25 år. Under de tidigare åren 2009, 2015 och 2018 har det inte funnit någon skillnad mellan dessa grupper. År 2007 var det en större andel av unga med svensk bakgrund som var medlemmar i en förening, jämfört med unga med utländsk bakgrund. År 2021 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan tjejer och killar inom grupperna med svensk och utländsk bakgrund.

Under perioden 2007 till 2021 var en större andel unga i åldersgruppen 16–19 år medlemmar i en förening, jämfört med åldersgruppen 20–25 år. År 2021 var andelen 60 procent i åldersgruppen 16–19 år och 53 procent i åldersgruppen 20–25 år. År 2021 fanns inga skillnader mellan tjejer och killar inom någon av åldersgrupperna.

År 2018 har 14 procent av unga i åldern 16–25 år upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta det senaste halvåret. Andelen som upplever att de blivit kränkta har ökat sedan 2012.

Andelen som upplever att de blivit kränkta var större bland tjejer än bland killar under hela tidsperioden. Skillnaden mellan tjejer och killar har ökat över tid. År 2018 var andelen 19 respektive 10 procent.

År 2018 fanns ingen skillnad mellan andelen unga inrikes eller utrikes födda i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta. Bland inrikes födda unga var andelen större bland tjejer än bland killar, 19 respektive 9 procent år 2018. Bland unga utrikes födda var gruppen för liten för att analysera skillnaderna mellan tjejer och killar.

År 2018 fanns det ingen skillnad mellan andelen unga med svensk respektive utländsk bakgrund i åldern 16–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta. Bland unga med svensk bakgrund var andelen större bland tjejer än bland killar, 19 respektive 8 procent under 2018. Bland unga med utländsk bakgrund fanns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan tjejer och killar samma år.

Det fanns ingen skillnad mellan andelen unga 16–19 år och unga 20–25 år som det senaste halvåret upplevt att de på grund av diskriminering har blivit orättvist behandlade så att de känt sig kränkta 2018. Andelen var större bland tjejer än bland killar i båda åldersgrupperna.

De flesta elever i grundskolans årskurs 7–9 och i gymnasiet känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. År 2018 var andelen elever som kände sig trygga i skolan 92 procent.

Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan tjejer och killar totalt när det gäller andelen som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen 95 procent bland killar och 90 procent bland tjejer.

Elever med svensk bakgrund uppger i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. År 2018 var andelen som känner sig trygga i skolan 94 procent bland unga med svensk bakgrund och 87 procent bland unga med utländsk bakgrund.

Andelen som känner sig trygga i skolan är lika stor bland elever i grundskolans årskurs 7–9 som bland elever i gymnasieskolan. År 2018 var andelen 92 procent respektive 93 procent. I årskurs 7–9 är andelen år 2018 som känner sig trygga i skolan större bland killar än bland tjejer, 95 procent jämfört med 88 procent. Bland elever i gymnasieskolan finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan könen.

I 2019 års Europaparlamentsval var det runt 44 procent av unga i åldern 18-24 år som valde att rösta. I 2014 års Europaparlamentsval var motsvarande andel runt 46 procent.

Unga kvinnor 18-24 år röstade i något högre utsträckning än unga män vid Europaparlamentsvalet 2019. Andelen var 48 procent respektive 41 procent. En liknande skillnad i valdeltagande kunde även noteras vid Europaparlamentsvalet 2014.

Valdeltagandet är högre bland inrikes födda jämfört med utrikes födda. Bland unga i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2019 omkring 46 procent bland inrikes födda respektive 27 procent bland unga utrikes födda. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2019 bland såväl inrikes som utrikes födda.

Valdeltagandet är högre bland personer med svensk bakgrund jämfört med personer med utländsk bakgrund. Bland unga i åldrarna 18-24 år var valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2019 knappt 49 procent bland unga med svensk bakgrund respektive 28 procent bland unga med utländsk bakgrund. Unga kvinnor i åldersgruppen 18-24 år deltog i högre utsträckning än unga män i samma åldersgrupp i Europaparlamentsvalet 2019 oavsett bakgrund.

Det finns knappt någon skillnad i valdeltagande för Europaparlamentsvalet 2019 mellan åldersgrupperna 18-24 år och 25-29 år. Andelen var 44,4 procent respektive 44,5 procent.

Valdeltagandet var högre bland äldre jämfört med yngre röstberättigade. Vid Europaparlamentsvalet 2019 var valdeltagandet drygt 13 procentenheter högre bland äldre 30-64 år jämfört med dem 18-24 år. Andelarna var 57 procent respektive 44 procent.

Andelen unga 13–18 år med psykosomatiska symtom i form av huvudvärk, magont eller svårt att somna minst en gång i veckan var 69 procent år 2023.

Andelen unga med psykosomatiska symtom är större bland tjejer än bland killar. År 2023 var andelen 63 respektive 57 procent.

Andelen unga i åldern 13–18 år med psykosomatiska symtom minst en gång i veckan var större bland unga med svensk bakgrund än bland unga med utländsk bakgrund år 2023, 71 respektive 62 procent. Andelen var högre bland tjejer än bland killar både bland unga med svensk och utländsk bakgrund år 2023.

Andelen unga 13–18 år som upplever att de får vara med och bestämma hemma var 90 procent år 2018/2019. Vid jämförelse mellan 2008/2009 och 2018/2019 finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad.

Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan killar och tjejer för något av åren 2008/2009 till 2018/2019. Vid jämförelse över tid finns det en ökning av andelen bland tjejer mellan åren 2008/2009 och 2016/2017, från 89 till 95 procent. År 2018/2019 var andelen bland tjejer 92 procent, vilket inte är någon statistiskt säkerställd skillnad vid jämförelse med något av de tidigare åren.

Under 2018/2019 var det nio av tio barn i åldern 13–18 år som upplevde att de fick vara med och bestämma hemma om saker som berörde dem. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan barn med svensk eller utländsk bakgrund.

Andelen unga 18–24 år som nominerades till riksdagsvalet 2022 var 4,1 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående val.

Det var en något större andel killar än tjejer som nominerades, 2,5 respektive 1,6 procent.

Andelen nominerade till riksdagsvalet 2022 var större i åldersgruppen 20–24 år än i gruppen 18–19 år, 3,3 respektive 0,7 procent. Det var något fler killar än tjejer som nominerades i åldersgruppen 20-24 år. I gruppen 18-19 år var det knappt någon skillnad mellan könen.

Andelen nominerade till riksdagsvalet 2022 var större i åldersgruppen 25–29 år än i gruppen 18–24 år, 5,2 respektive 4,1 procent. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen nominerade till riksdagsvalet 2022 var betydligt större i åldersgrupen 30 år eller äldre än i gruppen 18–24 år, 72,6 respektive 4,1 procent. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen unga 18–24 år som nominerades i val till landstingsfullmäktige 2022 var 3,7 procent. Det är en marginell minskning jämfört med föregående val.

Det var en något större andel killar än tjejer som nominerades, 2,3 respektive 1,4 procent.

Det var en större andel inrikes än utrikes födda unga som nominerades till landstingsfullmäktige 2022, 3,4 respektive 0,4 procent. Bland inrikes födda unga var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland utrikes födda unga var det ingen skillnad mellan könen.

Det var en större andel unga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund som nominerades till landtingsfullmäktige 2022, 3 respektive 0,7 procent. Bland unga med svensk bakgrund var andelen nominerade något större bland killar än bland tjejer. Bland unga med utländsk bakgrund var det knappt någon skillnad mellan könen.

Det var knappt någon skilland mellan åldersgruppen 18–24 år och gruppen 25–29 år i andelen nominerade till landstingsfullmäktige 2022. I båda åldersgrupperna var det något fler killar respektive män än bland tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Andelen nominerade till landstingsfullmäktige 2022 var betydligt större i åldersgrupen 30 år eller äldre än i gruppen 18–24 år, 65,6 respektive 3,7 procent. I båda åldersgrupperna var det fler killar respektive män än tjejer respektive kvinnor som nominerades.

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick 20 ledamöter på landstingsnivå i åldersgruppen 18–24 år. Det motsvarar en andel om 38,5 procent, vilket är en något lägre andel än under mandatperioden 2014 till 2018.

Det var en något större andel bland tjejer än bland killar som avgick under mandatperioden, 38,9 respektive 37,5 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–19 år än i gruppen 20–24 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 50 respektive 37 procent. I åldersgruppen 18–19 år var det fler tjejer än killar som avgick under mandatperioden, 100 respektive 25 procent, medan det var fler killar än tjejer som avgick i gruppen 20–24 år, 40,6 respektive 28,6 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 25–29 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 38,5 respektive 26,5 procent. I åldersgruppern 18–24 år var det marginellt fler killar än tjejer som avgick under mandatperioden, 38,9 respektive 37,5 procent, medan det var fler kvinnor än män som avgick i gruppen 25–29 år, 28,9 respektive 24,6 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i åldersgruppen 30 år eller äldre som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 38,5 respektive 17,8 procent. I åldersgruppen 18–24 år var det marginellt fler killar än tjejer som avgick under mandatperioden, 38,9 respektive 37,5 procent. I åldersgruppen 30 år eller äldre var det knappt någon skillnad mellan män och kvinnor.

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick 194 ledamöter på kommunalnivå i åldersgruppen 18–24 år. Det motsvarar en andel om 42,4 procent, vilket är en något lägre andel än under mandatperioden 2014 till 2018.

Det var en något större andel bland tjejer än bland killar som avgick under mandatperioden, 47,9 respektive 38,3 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–19 år än i gruppen 20–24 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 51,1 respektive 40,1 procent. I åldersgruppen 18–19 år var det fler killar än tjejer som avgick under mandatperioden, 52 respektive 50 procent, medan det var fler tjejer än killar som avgick i gruppen 20–24 år, 47,3 respektive 35,2 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 25–29 år som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 42,4 respektive 32 procent. I åldersgruppen 18–24 år var det fler tjejer än killar som avgick under mandatperioden, 47,9 respektive 38,3 procent, medan det var fler kvinnor än män som avgick i gruppen 20–24 år, 32,6 respektive 31,5 procent.

Det var en större andel i åldersgruppen 18–24 år än i gruppen 30 år eller äldre som avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022, 42,4 respektive 18,9 procent. I åldersgruppen 18–24 år var det fler tjejer än killar som avgick under mandatperioden, 47,9 respektive 38,3 procent, medan det var fler kvinnor än män som avgick i gruppen 30 år eller äldre, 20 respektive 18,2 procent.;

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick endast en ledamot på riksnivå i åldersgruppen 18–24 år. Det motsvarar en andel om 16,7 procent.

Endast en kvinnlig ledamot på riksnivå i åldersgruppen 18–24 år avgick under den senaste mandatperioden.

Ingen ledamot på riksnivå i åldersgruppen 25–29 år avgick under den senaste mandatperioden 2018 till 2022.

Under den senaste mandatperioden 2018 till 2022 avgick 11, 9 procent av ledamöterna på riksnivå i åldersgruppen 30 år eller äldre. Det var en något fler män än kvinnor som avgick under mandatperioden, 14,1 respektive 9,4 procent.